Nu har jag varit kulturell igen! Igår var jag på Stadsteatern och såg Dödsdansen. Skriven för över hundra år sedan av Strindberg, men förlagd i en modern miljö. Ni kanske känner igen skådisarna? Allan Svensson, Pia Johansson och Niklas Hjulström spelade trion som skapar drama i detta fall.
Just dramatik blir det också. För er som precis som mig inte är så insatta i Strindberg handlar dödsdansen om ett par om varit gifta lite för länge, snart ska fira silverbröllop och ständigt går varandra på nerverna. När de sedan får besök av en släkting så rörs det om i grytan och händelserna trappas upp! En pjäs som egentligen är rätt fylld med bitterhet men där de lyckas lägga in en humoristisk vinkel trots detta. Den kombination av butterhet och självgodhet som Allan Svensson lyckas utstråla i början påminner mycket om hans rollfigur Gustaf Svensson i Svensson, Svensson, men efter ett tag kunde jag släppa det och fokusera på pjäsen! Den bjöd på en del skratt men gav också en tankeställare kring relationer och livet i allmänhet.
Får ni chansen är pjäsen helt klart sevärd och intressant, men jag tror ändå att Hair eller De tre musketörerna egentligen hade varit mina förstahandsval!
