För att citera Carolina: ”var vi tvungna att pricka in just idag för ridkurs?”. Termometern stod på -14 imorse och trots att vi rider i ridhus så blev det inte mycket varmare. Förfrysta händer och fötter blev resultatet. Kursen då? Den gick fint!
Lektion ett fokuserades på att hitta den harmoni vi hade i somras och som vi tappat lite under den långa höstvilan.
Lektion två fick vi ”leka” som Hinni uttryckte det.Jag fick chansen att prova den nya tygeln som det bland annat har stått om i tidigare nummer av Islandshästen. Mellan tygel och bett kopplas det på en liten extrabit gjord av ett material som bara tål ett visst antal kilos belastning (i mitt fall sju kilo). Blir trycket högre än så går denna bit av på ett mycket avslöjande sätt. Nu finns det en säkerhetskedja också, så man tappar inte tygelkontakten helt men symboliken när det blir för tungt är tydlig nog.
Tyglarna ger en ökad medvetenhet om vad man har i handen (vilket förhoppningsvis inte skall vara någonting). Assa har en viss tendens att vilja lägga sig på när hon blir spänd, och då gäller det att jag inte erbjuder henne något att bita tag i.
Troligtvis kommer det i framtiden komma att utvecklas tävlingsformer som även involverar dessa tyglar. Det har i samband med Clinics och liknande redan genomförts ett par show-liknande tävlingar och jag tycker det är en positiv utveckling! God och mjuk ridning är något som skall uppmuntras till!
Spännande!
Jag hade egentligen gärna varit med med Gná, men med tanke på hur kallt det var igår så är jag ändå rätt nöjd med att varit hemma!
Ni kommer igen starkt på Mars-kursen! ;)