bohuslän – Malin Stang

juli 23, 2013

Hej då västkusten!

På väg hem efter drygt två härliga veckor på västkusten.

Mitt immunförsvar har fortsatt att spöka, något som troligen hänger samman med att jag har en underfungerande sköldkörtel (hypotyreos) som jag nyligen börjat medicinera. Tills hormonerna är på rätt nivå går dock hela kroppen på lågvarv vilket även påverkar immunförsvaret. Är inte riktigt sjuk, men känner mig inte på tiptop och cykeln har mest legat i bilen tyvärr!

Jag har dock kunnat njuta av sol, promenader och lite mer surfing!

Mamma kom förbi förra helgen och hade med sig lilla Äcco, så hundarna lekte massor!

Jag har finslipat min surfteknik och idag fick jag till ett härligt häng i seglet!

På lokala hamndagen så passade jag på att inviga mina nya löparskor: ”Saucony Kinvara 4” och de var snabba! Banan som var hela 2,2 km lång tog jag mig runt på 10:18 minuter. Kilometertid 4:45 vilket är riktigt snabbt för att vara jag!

Många kvällar har vi suttit utanför huset och bara njutit av solnedgångarna!

juli 18, 2013juli 18, 2013

Kajakpaddling

Fortfarande rätt klen i kroppen men att hyra en kajak och i strålande solsken glida runt bland innerskären var en alldeles utmärkt aktivitet igår! Kajak hyrde vi av ett relativt nystartat företag här i Grönemad, Skärgårdsidyllen, som inte bara hyr ut Kajaker utan som även erbjuder guidade turer med olika teman, fiskeutflykter, utesimskola för barn och annat spännande. Alltid imponerad av grymma entreprenörer som är lite nytänkande.

juli 13, 2013juli 13, 2013

Jag lär mig vindsurfa!

Eftersom jag om två veckor befinner mig i Nice för att sedan åka till UCPA:s center och lära mig vindsurfing så passar det ju fint att tjuvträna lite nu!

Min tidigare vindsurferfarenhet består av 3 tillfällen där jag 1. Drev till andra sidan sundet, 2. På trasig bräda tappade masten vid första vurpan, 3. Hyrd bräda i Egypten som bara drev runt.

I år är det dock revansch! Pappa, som surfade massor när han var yngre, har skaffat en hyfsat snäll bräda och peppar mig att också pröva och såhär har det gått hittills:

Dag 1:
För mycket vind! Stod på brädan, full fart från hamnen och sedan in mot bryggan, vurpa och satt fast.

Dag 2:
Snälla brisar. Pappa i följebåt! Självförtroendet steg när jag både kunde kryssa och länsa och faktiskt ta mig in i hamn på egen hand.

Dag 3:
Snäll vind igen, nu dags för utmaningen: Segla runt brädan från stugan till hamnen, SJÄLV! Jag ut på stora havet, utan följebåt! Höll på att inte ens komma ifrån land, drev helt enkelt bara in mot klipporna. Läskigt och frustrerande. Pappa simmade med mig en bit ut och då fick jag vind i seglet! På något sätt lyckades jag faktiskt kryssa runt sen också. Självklart inte utan vurpor och tappad vind. En surfare med självaktning anser antagligen att jag är knäpp som är ute på grund av den svaga vinden men det är rätt bra nybörjarvind, skönt att hitta balansen och hinna tänka!