Idag har jag och mamma åkt fram och tillbaka till Stenholmen då det var dags för Hjálmar att flytta hemifrån! Aska och Andrá är tacksamma för att bli av med terroristen och han lär få det riktigt kul med jämnåriga polare. Att lasta ett föl kan alltid vara ett äventyr men detta gick väldigt smidigt. Vi backade upp släpet mot stalldörren och det räckte med en hand på rumpan och lite tryck i grimskaftet för att han efter lite tvekan skuttade in i släpet. Hela resan stod han helt coolt och lugnt och trots att det tar tre timmar till Stenholmen verkade han inte vara särskilt svettig eller liknande när vi var framme vilket oftast är ett gott tecken på att resan inte varit allt för jobbig.
Lite bilder från ihopsläppet kommer här:
Hela flocken i fullt ös!Tjena kompisar!Lite gnagande ingår…Skäcken var ranghögst och undersökte Hjálmar lite extraHopp och skutt!
Nu är det bara ettåringar i flocken och till sommaren så blir de ihopsläppa med de äldre grabbarna också i en enda jätteflock. Bra för både kropp och knopp att växa upp på stora fält med många kompisar.
SM har precis avslutats men innan SM var vi ju även på Island så ville skriva ett inlägg om det först! Vi åkte till SM på onsdagen men i tisdags morse landade vi i Sverige efter sex dagar på Island där vi hann med att både besöka Landsmót och spana på fina hästar i hagen.
Leirubakkis föl blir bara finare och finare! Riktigt svårt att slita sig ifrån fölhagen där ett gäng nya stjärnor sett dagens ljus. Många är yngre syskon eller avkommor till hästar som vi sedan såg på Landsmót!
Vår ettåring Barón som har samma mamma som Bylting och Byrða.Föl e: Vökull och u: Bryggja (mamma till Kveikja)Föllek i hagenFöl e: Vökull och u: Valkyria (uu: Bryggja)
Själva Landsmót gick i år uppe i Hólar. En otroligt vacker plats men huh vad ruggigt det blev när det kom låga molnbankar och svepte in. 5 grader och lätt regn gör att det blir svårt att hålla värmen, oavsett hur många lager du har på dig, särskilt när det är väldigt stillsamma aktiviteter på schemat.
Upp till Landsmót kom vi på torsdag kväll, lagom för att få se passlöpen. Intressant att se att de presterade på så snabba tider med tanke på hur mycket problem de ändå hade i sina starter. Med andra ord så sprang hästarna ruskigt snabbt. Något som även visade sig i speedpassen där i princip alla red på under 8 sekunder.
Fredagen ägnades åt öppna visningen för hingstar. Roligt att se så många talangfulla och unga hingstar visa framfötterna. Vökull frá Leirubakka var fin men sänkte sin bedömning från våren då tölten inte var riktigt lika stabil. En annan favorit som nog fastnade på mångas näthinna var Draupnir frá Stuðlum som rörde sig med en otrolig mjukhet och hade en väldigt trevlig hållning. På fredagen fick vi även avnjuta härliga gårdsvisningar, kul! Här gillade jag Stóra-Vatnsskarði som bland annat visade ett sto som fått 9,5 för tölt samt sin balla hingst Lukku Laki. Inte nog med det så bjöd även passlöpet på ett världsrekord. Något jag håller tummarna för att någon av våra svenska ryttare tar tillbaka på NM i augusti! Som traditionen bjuder så avslutades kvällen med en spännande töltfinal där förra årets segrare vann även igen. Nivån var helt annorlunda än vad vi är vana att se i Sverige och alla i finalen levererade resultat över 8,0!
Åskådarplats med vacker vy!
Vökull frá Leirubakka, 5 år!
I år hade de ett litet nytt upplägg på Landsmót genom att avsluta alla tävlingarna redan på lördagskvällen. Jag vet inte om det var för att folk hade långt att resa hem eller för att publiken av olika skäl är lite lagom ”trött” på söndagen. Jag gillade dock upplägget med den fantastiska stämning det blir när musikunderhållning varvas med finalridningar av yttersta klass. Både B och A-flokk var härligt att se och jag fick till och med rysningar när de utannonserade den första kvinnliga segraren någonsin i A-flokk. Så välförtjänt dessutom! För oss var dock Ungmennaflokki-finalen något av en höjdpunkt där Friða var med på egenuppfödda Hekla frá Leirubakka. Hon tog sig in i A-final som en underdog då hon inte varit tippad som top 15 inför Landsmót och landade sedan på en 5:e plats.
Friða och Hekla i finalen på Landsmót!
Tyvärr tillhörde vi några av dem med lång resväg så vi avvek på söndagen och missade säkert en hel del spännande clinics så jag hoppas att få möjlighet att läsa om dessa i diverse reportage sen
Min lilla NN har nu fått ett namn: Kveikja frá Leirubakka!
Det finns flera betydelser men bland annat ”att tända” (en eld) eller om man ser till substantivet: ”Inspiration” eller ”något som startar en serie av händelser”. Fick det förklarat för mig som att man exempelvis kan använda det för att beskriva ”avgörande punkten i finalen, det som sedan gjorde att resultatet blev som det blev”.
Bildbomb:
Springer lite!Sötnos!Spanar!Mamma Bryggja kan fortfarande lyfta på benen, om hon orkar röra sig. ;)
Nu och en vecka framöver befinner jag mig på Island! Hittills har vi mest sagt hej till våra hästar och tagit det allmänt lugnt. Jag har fortfarande inte kommit in i semestermode och är konstant trött men då är det mysigt att bara pyssla i stallet!
Och fundera över namn! Mitt föl är inte tänkt att heta NN, men hittills så velar jag mest fram och tillbaka!
Här kommer i alla fall några bilder:
NN än sålänge, 3 veckor!Mamman: Bryggja frá Árbakka när hon fortfarande var ridhäst!Lilla NN är efter: Kyndill frá Leirubakka (e: Keilir frá Midsitju) Tränas inför tävlingsdebut i sommar!Jag, Mamma med Kyndill och Matti Både jag och mamma har varsin avkomma e: Kyndill!
För ett år sedan så skrev jag hur jag skakat hand på att köpa föl… För några dagar sedan dök detta meddelande upp på Facebook:
= Bryggja har fött ett rödblackt stoföl, grattis Malin!
Min önskan om såväl kön som färg slog dessutom till så nu ser jag extra mycket fram emot sommarens Islandsresa! Nu blir nästa stora fråga, vad ska hon heta?!
