I Funäsfjällen drar sommaren igång lagom till midsommar och det gäller även för mig och hästarna som jobbar lite extra nu. Både ridlektioner med vuxna och miniridläger med återkommande sommargäster ger en fin variation. För det mesta blir det lektioner på ridbanan men ibland även en uterittslektion på Röstberget!
Assa och Jarpur spanar ut över Ljusnedal på uterittslektion.
Igår var vi iväg och tränade på att rida pass igen! Dagen till ära var Assa nybadad och sken som aldrig förr. Skeids tävlingar på Toftinge är alltid härligt att besöka och det är lagom tidig start att börja vid 10:00. Detta gör att vi kan åka hemifrån i normal tid och ändå hinna dit lagom till incheckning!
Jag började dagen med att lära mig läxan: Jogga med hästen INNAN veterinärbesiktningen. Ja, jag vet att man ”borde” men det har sällan behövts på Assa. Just igår fick hon världens hostattack dock stackarn. Rakt ut och springa efter att ha stått i en dammig box. Onödigt! Noggrann veterinär innebar tempning på hästar som hostade (nej, vi var inte de enda…) men den var väldigt normal och vi fick starta. Nästa gång blir det lite mer jogging innan vi ska visa upp oss!
Tävlingen inleddes med stilpass och vi startade långt ner på startlistan vilket innebar nästan 25 minuter efter uppvärmningen. Lagom lång tid för att bli lite nervös… Hade provlagt henne innan start och då hade hon landat i korsgalopp i nedtagningen och den känslan är ju aldrig rolig inför en start. Samtidigt ville jag inte pressa ur för mycket utan spara henne till banan. I första försöket så gick det dock bra, läggningen var lite utdragen och även om hon inte galopperade över linjen så var det rolligt fram till 50-meter, sedan kastade hon in i passen och accelerade fint. Nedtagningen var utdragen men kändes ändå ok! Fick inte superhög poäng för nedtagningen men vet inte varför… Hon var inte nere i skritt men det var lugnt och fint och hon kom i högt tempo. Här vill jag verkligen att det införs domarkommentarer känner jag! Nåväl, lite mer oharmoni i andra läggningen men annars rätt lika. Exakt samma tid 9,07 i båda löpen och en slutpoäng på 6,30, vår tredje högsta någonsin så jag är supernöjd! Det är ingen prisutdelning på de här tävlingarna men vi kom trea av drygt 25 ekipage så det kändes också roligt!
I P1 (250 meter pass) som var direkt efter så fick vi tyvärr katastrofstarter i båda löpen. Hon står o darrar, dörrarna öppnas, jag gasar till (övertaggat !) och hon kastar sig ut i galopp. Detta trots att jag tänker innan ”andas, följ bara med och rid försiktigt”. Jag blir helt enkelt lite för ivrig när dörrarna öppnas tror jag… så galet svårt!! Första gången lyckades jag lägga ändå och hon gick sjukt fort, men med starten som vi tappade sekunder på så blev tiden i mål ändå rätt långsam (runt 26,30) och i andra försöket gav jag upp lite när Anna och Ljomi försvann längre och längre bort…
Jag hade ändå fått ut det jag ville från dagen och kände att fyra löp i värme var ganska lagom när det är 1,5 vecka till ÖSM så efter passlöpen så strök jag mig från speedpassen så vi kunde åka hem i lagom tid istället. Skönt och lagomt avancerat! På lördag ska vi tävla i Gimo men då är det fyrgång och tölt med Bylting och Aska. Nästa vecka åker vi sedan till Stenholmen med Aska och Assa för en långhelg på ÖSM som är en av de större tävlingarna i Sverige!
Ingen fotograf igår men här är en gammal bild från SM på Strömsholm:
Många som börjar träna passhästar undrar lite över hur ofta och hur mycket man ska träna så tänkte skriva lite om hur jag lägger upp träningen med mina passhästar.
Speedpass SM 2015
När hästen väl har lärt sig och är bekväm i att gå i pass som ”en av flera gångarter” så krävs det faktiskt inte så mycket för att upprätthålla detta. För att bli snabbare måste man däremot, precis som elitsprinters hos människor, träna fokuserat och regelbundet och gärna kombinera med andra intervaller, särskilt om det är en häst som framförallt behöver lära sig att ta i. Detta gäller exempelvis Bylting som jag precis börjat ta fram passen på. Här är jag dock lite försiktig med att bara fokusera på pass då vi ändå ska tävla annat i vår, men en gång i veckan övar vi läggningar på en väg där Bylting har lärt sig att ”här får hon ta i”. Det är inte alltid det blir pass men det blir bättre och bättre och hon verkar verkligen tycka att det är kul!
Yngre passhästar kan behöva ”teknikträna” pass lite mer regelbundet men här kan man ju vissa av ridpassen mer fokusera på läggningar och bara rida några meter åt gången medan andra pass blir mer explosiva där man försöker gasa lite längre sträckor och utöka hästens förmåga att behålla balansen över tid.
Men som exempel så går Assa inte i pass mer än ett fåtal gånger mellan oktober och mars. Jarpur som jag tävlade för många år sedan kan jag lägga och han ligger stabilt, trots att han sällan aktivt rids i gångarten. Detsamma gäller exempelvis Lillan som även om hon är ung, har en väldigt säker pass.
Pass i tempo kräver att hästen tar i och har styrka och detta bygger vi såklart även på ridbanan. Grundtölt, skrittarbete, öppnor och slutor samt såklart även uteritter i varierad terräng. Återigen: Jämför med friidrottare, de springer fort men bygger mycket styrka i gymmet!
Till saken hör ju även att vissa hästar grejar bara pass i fullt ös medan balanserade passhästar som Assa även kan springa i lugn pass. Ett träningspass med några läggningar i fullt tempo är dock väldigt slitsamt för hästen och kräver en längre återhämtningstid så skulle inte rida det mer än två gånger i veckan, en tävlingshelg med flera klasser kräver ofta några dagars återhämtning och lugn ridning på det.
En typisk träningsvecka för Assa brukar under vintersäsong bestå av 1 dressyrpass i tölt/trav på ridbanan. 1 – 2 uteritter i lugnt tempo men med lite töltjogg-inslag där hon får upp lite flås, vissa gånger kan uteritterna vara klättringsturer. 1-2 dagar med ridlektioner med barn/vuxna. De flesta barnen åker mest runt medan flera av mina vuxna elever rider henne fint för hennes styrketräning!
Nu i försäsong när tävlingarna har smygit igång är såklart tävlingarna i sig bästa sättet att verkligen träna pass i tävlingsfart. Bra banor och hästarna blir taggade att ta i extemt mycket mer. Nu försöker jag lägga pass 1 gång i veckan samt rida dressyr en gång i veckan. Min dressyrridning kan även innefatta en del galoppfattningar och övergångar till tölt på ridbanan för att träna stilpassläggningarna. Utöver det klättring/lugna uteritter, barnlektioner och longering. Alltså, vi kör maxfart en gång i veckan och när jag rider dressyr blir det mer uthållighetskondition med mycket tölt och trav! För Assa funkar detta upplägg utmärkt men för andra som vill få upp fart och lära hästen springa snabbt kan det ev. vara värt att köra 2 fartpass i veckan, men glöm inte att ge hästarna ordentligt med återhämtning däremellan!
Assa värmer upp på Tölt in Harmony-clinic
Vissa undrar även hur länge man bör ”vänta” med att börja träna pass och ja, pass kan verka vara ovanligt och krångligt men skulle säga att det inte finns något direkt svar på frågan, men hur man introducerar passen kan vi ta i ett kommande inlägg!
Förra helgen avnjöt vi SM i Norrköping! Första SM:et där Islandshästsporten räknades som en sport med tillhörande TV-sändningar och utdelande av SM-medaljer från Riksidrottsförbundet, kul!
Assa och Lillan var båda med då Lillan hade lyckats kvala in till speedpass på 9,48 s (kvalet är 9,50). Vi kom hem från Island på tisdagen och åkte till Norrköping på onsdagen så jag ägnade tisdagen åt att träna alla hästar för att sedan på onsdagen bada och putsa. På onsdag kväll hann jag även träna på banan. Mamma hade precis innan vi åkte till Island hämtat en husvagn som vi bodde i. Otroligt skönt med boende vid banan när träningstiderna var efter tävlingens slut och därmed efter 8 på kvällen.
Först ut att tävla var Assa som på torsdagen skulle vara med på Stilpass. Vi var nästan först ut av över 40 startande. Hon var ovanligt taggad och jag, som inte är supervan att rida på stång i pass tog i sista sekund beslutet att rida ner till stallarna och byta bett. Smart beslut för hon gick stabilt och stannade mjukt. Två ganska likartade löp med 0 för läggning (ja, nästa år ska vi satsa på galopp i läggningen tänkte jag…) och sedan 6,5 för passkvalitet och 5,5 för nedtagning. Tider 8,6 s och 8,3 s, där 8,3 för övrigt var dagens snabbaste! Detta resulterade i en slutpoäng på 6,0 och så småningom en 16:onde plats.
Speedpassen var spännande! 48 startande, helt galet! Jag var bland de första ut på Lillan som gått riktigt bra på träningen dagen innan när vi sparrade lite med Maria så jag var väldigt pepp. Ville dock inte chansa och red lite försiktigt. Första löpet var godkänt och med tiden 9,52. Inte så snabbt i förhållande till alla andra men jag var nöjd! Assas första löp gick galet stabilt. Hon var taggad innan och gick som tåget. 8,24 stannade klockan på vilket är vår tredje bästa tid någonsin! Efter första heatet låg vi också på en delad 7:e plats, men jag visste att många bra hade galopperat sitt första heat så även om jag hoppades på topp 10 så visste jag att det skulle bli svårt. I speedpass förändras startordningen så de snabbaste rider sist. Lillan skulle starta som nr 20 och Assa som nr 40. Med Lillan kände jag att jag skulle våga gasa upp galoppen lite i läggningen och sedan driva mer från start och det var helt rätt beslut. Hon kändes stabil (gick i pass hela raksträckan) och jag blev helt chockad när de ropade ut tiden; 8,88 sekunder! En rejäl förbättring av personbästa och en tid som räckte till plats 28. Alltså topp 30 på SM! När det sedan var dags för Assa så hade så många gått om så att jag visste att jag låg 12:a eller så, det var alltså ”vinna eller försvinna”. Vi satsade tyvärr lite för mycket och det blev en galopproll precis innan start, jag fick bromsa upp lite och sedan gav jag upp lite och drev inte. Trots detta fick vi en tid på 8,44. Helt klart en grym lägstanivå. Placeringsmässigt räckte vår bästa tid till 12:a!
Lördag och söndag väntade sedan Passlöp 250 meter. 18 startande var vi och jag körde det säkra före det osäkra i första löpet. Hon kom ut men en lite skakig läggning och ett löp utan draghjälp då min mottävlare hade ännu mer problem i början gav en tid på runt 25,30. Helt godkänt då kvalet är under 26 men jag ville gärna ner under 25. Försök nummer två försökte jag därför att låta henne ta något galoppsteg till innan läggningen, men det blev bara kaos och galopp hela vägen… Strategin inför morgondagen blev då klar; få pass så snabbt som möjligt. helst direkt.
Löp nummer ett på söndagen skulle vi gå mot Vignir som har en häst som kan vara lite problematisk att få in i boxen. Jag sa dock att vi kunde gå in, med förhoppningen att Assa skulle hinna hitta lugnet inne i boxen. Tji fick jag, hon blev mer och mer stressad och stod i princip med huvudet mellan benen när grindarna öppnades. Jag drev på, vi skuttade ut och sedan fick jag stanna henne för att hitta passen. En kass start men sedan jagade hon på bra. Tiden blev något långsammare än den förra.
Även sista löpet skulle vi gå mot Vignir. Den här gången tog vi det dock lugnare in i boxen och min medhjälpare stod dessutom kvar framför och pratade med henne tills det var dags för start, jättebra! När starten gick var hon lugn och jag kunde rida ut rakt fram i pass. En av de bästa starter jag gjort! Lite förvånad fick jag samla mig och börja driva. De andra hamnade efter vilket såklart är bra men samtidigt behöver vi draghjälpen så det blev inte riktigt det driv som hon kan ha i passlöpen. Vi sprang dock in på 24,67 vilket i år räckte till en 11:e placering. Hade gärna varit en hundradel snabbare och fått en rosett men jag är supernöjd med båda tjejernas insats på årets SM!
Tänkte köpa lite bilder men sålänge bjuder jag på denna:
Lillan i P2, Foto: Annika Wahlström
HÄR kan ni även se fyrgången samt söndagens passlöp!
Så var Assa och mitt fjärde SM avklarat och Assa är nu utsläppt på grönbete medan jag är på semester på Island!
Efter en vår när hon har varit väldigt stabil i passen så hoppades jag såklart att hon skulle visa framfötterna även på SM. Samtidigt var det enormt många startande, exempelvis i stilpassen var det 39 ekipage som kom till start och Assa hade dessutom veckan innan börjat sätta sin vinterpäls vilket kan leda till en häst som är tröttare än normalt.
SM inleddes för oss passryttare som vanligt med stilpass. Efter några dagar av regn så gick snacket en del om en tung och svår bana och det visade sig stämma. När ryttare efter ryttare fick uppslag och problem så steg också nervositeten hos oss kvarvarande. Assa brukar i princip aldrig slå upp i stilpass men även när vi red kände jag att jag verkligen behövde balansera upp henne och korriga. Dock såg det nog stabilare ut än det kändes för poängen för passkvalitet blev 7,0 och 6,5 i bägge löpen. Med nedtagningspoäng på 5,5 och tider på 8,8 och 9,0 så resulterade det i en slutpoäng på 5,75. Jag konstaterade glatt att det räckte till topp tio och var på väg till stallet när det visade sig att jag blev inkallad på prisutdelning. SM-arrangörerna hade i år tagit beslutet att topp 10 även i passgenarna skulle få pris, så vi fick komma in på vår första prisutdelnig på SM! Resultatmässigt hamnade vi på nionde plats totalt och sjua bland svenskarna.
I passlöp gjorde vi en ganska dålig första start och sedan ett försiktigt lopp så första tiden slutade på 28-nånting. Jag var dock bara glad att ha en tid redan efter första löpet och i nästa löp gick det något snabbare. 25,12! I löp 3 och 4 fick jag till riktigt bra starter och bästa tiden blev 23,31. 6:e plats bland svenskarna och tre hundradelar från en grön rosett!
På söndagen började hon känna av värmen och vinterpälsen och var ganska trött i kroppen. Försla löpet var jag något försiktig och red på 8,81 vilket ändå är en ok tid! Nästa löp taggade jag henne för mycket istället och vi fick vårt första uppslag under tävlingen. Här placerade vi oss någonstans i mitten på resultatlistan (20:onde plats bland svenska ekipagen).
Speedpass SM 2015
Prisutdelning SM 2015
Jag är supernöjd med vårt SM och det känns himla bra med starterna i passlöpen! Nu laddar vi om för nästa säsong eftersom vi redan nu har uppnåt SM-kval i alla tre grenar!
Maj och tävlingssäsongen är i full gång! Förra helgen var vi med Assa på nationell tävling i Romme (Borlänge) och denna helg har vi åkt till Eskilstuna med Lillan och Assa. Båda tävlingarna har jag bara ridit pass på. Assa ska fokusera på det framöver och Lillan är inte redo för femgångsprogrammen ännu.
Tyvärr har jag fastnat med dåliga starter i passlöp med Assa där jag upplever att jag tappar fokus och gör annorlunda än vad jag gör på träning, vilket i sig är ironiskt när jag i dagarna blev klar med min idrottspsykologi och avslutande arbetet handlade just om passlöp. Vad gör jag då? Jo, jag driver till aningens för mycket när boxarna öppnar istället för att låta henne gå ut lugnt o accelerera sen. I Romme så bidrar dessutom skramlande boxar till extra spänning hos henne så där är det extra viktigt att jag är lugn. När jag fick till den taktiken gick hon på runt 24,60 där. Bästa tiden i helgen blev 25,97 vilket fortfarande är under SM-kval så det är ju skönt.
Däremot är Assa riktigt stabil i passen och i Romme blev det personbästa på 8,24 i speedpass som följdes upp av dagens 8,33 och tredje bästa tid på tävlingen. Snabba tider och harmonisk häst leder även till fina resultat i stilpass. Särskilt i Romme när det blev hela 6,17 med flera 7:or för passkvalitet.
Idag var även Lillan med och gick passlöp. Fokus var harmoni och lugn i startboxar vilket vi lyckades bra med. I går var hon dock lite för styv i ryggen och passen slutade i galopp men idag fick hon jogga fram utan press och fick två godkända (om än långsamma) tider. I Speedpassen så började hon sträcka ut ordentligt och jag kunde gasa mer även om det fortfarande är fokus på säkerhet och lugn stämning. Två godkända löp på 10,15 och 9,65 vilket är riktigt bra med tanke på att kval till SM ligger på 9,50.
Nästa tisdag åker vi troligen till Toftinge och rider passkvalet. Mest för att jag ska få möjlighet att rida mer box och öva på att hålla mig till planen, ha kvar kontakten i boxen och inte driva för mycket.
Som vanligt så satsade vi på att inleda tävlingssäsongen på trevliga Himmelstalundsbanan i Norrköping. För några år sedan gick VM i Norrköping och då var deras passbana i absoluta toppklass. Sedan dess har banan fått blivit lite mjukare men hela området är trevligt och de har även bra startboxar för oss som vill rida passlöpsgrenar!
Med mig hade jag Assa och Lillan (Sumargjöf). Assa skulle starta alla tre passgrenarna och efter en sistaminuten-ändring så fick även Lillan starta i passgrenar 100% istället för femgång och stilpass som var ursprungstanken.
Assa känns stark och stabil efter vintern. 8 godkända löp av 8 försök. Seger i stilpass (5,67) och i P2 (8,56 sek) trots en stark motvind. I P1 var det jag och Albin som startade och där tog Albin hem segern på 24,11 och vi fick 25,23 som bästa tid efter en riktigt bra start på sista försöket. Både jag och Albin var förvånade över att tiderna inte var snabbare när känslan var såpass bra under loppen, men då tar vi med oss känslan till nästa tävling. Helt klart en bra känsla och hon känns så galet stabil! Bara lite att finslipa på läggningarna ur boxarna fortfarande.
Lillan började med att i stilpassen bli totalt förvirrad. Hon fattade galopp korrekt och la sig på kommando men en bit in på första passträckan ville hon hellre hoppa över staketet. Vi höll oss kvar på banan men det blev en nolla på mitten. I försök nr två hade vi fokus framåt hela försöket men det var först mot slutet hon började sträcka ut. Poäng 3,5 – 4,5 – 4,5 – 5,0 , tid 11,30. Med första försöket blev det 2,71 i slutpoäng så där har vi siffror att slipa lite på. Passlöp på nya hästar är alltid spännande när det kommer till startboxar och hur hästarna ska reagera i dessa. Vi hade varit och gått igenom boxarna några gånger under dagen så jag var hyfsat lugn över det och hon gick in fint. När dörarna slogs upp första gången så tog hon dock ett skrämt steg bakåt innan jag fick ut henne. Då låg hon halva sträckan innan hon tappade balansen. Försök nr 2 hann jag driva ut henne snabbare och hon fick en godkänd tid på 19,63. Morgonen efter red vi försök tre och fyra och då blev det lite spänningar i försök tre men i försök nr fyra så gjorde hon en fin start och höll hela sträckan. Tiden slutade på 18,65. Alltså inte jättelångt ifrån SM-kvalgränsen på 18! I Speedpassen började hon förstå det där med att passrakan betyder att man får gasa i pass och det blev två godkända löp på 11,04 samt 10,10. Att göra så bra ifrån sig på första tävlingen känns extremt lovande för framtiden. Det jag är mest nöjd med är dock hennes stabila psyke, så skönt!
I helgen var det dags för den årliga lagtävlingen som klubben Freyfaxi ordnar på Tunabanan. Det var femte gången jag var med och lika roligt som alltid! (Här kan du läsa om 2012 års upplaga)
Tävlingen är en mycket sympatisk sådan där minst lika mycket energi läggs på snygga outfits och finurliga domarmutor. Detta i kombination med att alla lag går till antingen A eller B-final gör att det är mycket skratt och skämt under såväl dagen som på kvällens ryttarmiddag.
I år var jag inte med i Vallfarilaget eftersom det var lite oklart om jag skulle ha en tävlingsbar häst när de satte ihop laget. Istället så blev det ett sista-minuten-inhopp i en kompis lag där de hade fått två avhoppare. Jag och Mari tackade snabbt ja till att vara med och förberedelserna skedde främst via en facebookgrupp. Efter diskussioner kom vi fram till lagnamnet ”Mitt i Naturen” och att vi skulle vara utklädda till olika djur. Jag och Assa fick äran att vara eskimå och isbjörn. Att klä ut en häst till en isbjörn är inte sådär superenkelt men jag flätade upp man och svans samt satte ett stort fårskinn över sadeln så att hela hon var vit. Red även utan stigbyglar för att bjuda på lite extra show! I övrigt bestod laget av en zebra, en älg, ett vildsvin, en kamel och ett lejon. Tillsammans skrapade vi ihop såpass bra placeringar i uttagningarna att vi inför finaldagen låg på en 3:e plats.
Jag och Mari tältade vid hästarnas hage och det var riktigt mysigt! Vädret har väl inte varit på topp men det regnade inte och sovsäckarna var varma och sköna. Att vakna av hästarnas tuggande är rofyllt och att sedan sitta och äta gröt i det fria blev en bra start på dagen.
På finaldagen förföljdes vi dock av otur med tappade gångarter och annat strunt så vi red ner oss och slutade på en 7:eplacering, men glada var vi ändå! Jag är otroligt nöjd med Assa som trots flera månader utan galoppträning galopperade fint och även grejade passläggningar på ovalbanan!
I helgen var vi iväg till favoritbanan Norrköping och tävlade i passgrenarna! Var osäker in i det sista om jag skulle anmäla mig då Assa mest myst runt i skogen och gått som barnhäst efter SM men efter några ridpass så bestämde jag mig för att anmäla mig ändå. Testade lite starter och hon kändes säker och tänkte inte galopp alls.
Tävlingen inleddes med stilpass. Jag var inställd från början på att bli nollad i läggningarna och släppte henne långsamt in till passen. I första försökte rollade hon dock en del trots det – tillräckligt mycket för att jag skulle få en 2,5:a i läggning. I övrigt var poängen för passkvalitet runt 6,0 i båda löpen och 5,5 respektive 6,0 i nedtagning. Med tider på 8,88 och 9,30 så ledde detta till en slutpoäng på 5,59 och en andraplacering.
I passlöp 250 meter var vi två anmälda. Jag och NM-vinnarna Danni och Blængur. Med andra ord var jag fokuserad på mitt race och att göra bra löp, helst under 25 sekunder som är SM-kval. Dock var tidtagningen på passlöpen manuell vilket brukar leda till långsammare tider. Primära målet var att få en godkänd tid då Assa ibland tappat passen när vi har en snabbare mottävlare som drar iväg. Redan i första löpet så får jag en helt ok start och även om Danni accelererar snabbare så håller vi jämn hastighet och tiden landar på 26,19, medan Danni red på 24,08 som också blev hans vinnartid. I löp nummer två så hade båda problem med starten och tiderna blev runt 26 och 28 sekunder. Det är svårt att få till ett bra löp direkt efter första löpet när vi är så få startande. Hästarna får inte riktigt chansen att återhämta sig helt, även om vi går tillbaka till start långsamt.
Mellan tävlingsgrenarna hängde vi runt och tog lite promenader med våra små tanter till hästar.
Dag två var det dags för heat 3 och 4. I heat tre får jag till en av de bästa starterna jag haft. Precis som sist accelererade dock Danni snabbare iväg men sedan drog Assa på rejält och enligt publiken så knappade vi även in lite. Tiden slutade för vår det på 25,08 som blev vår bästa. Hon kändes stark även i sista heatet men då blev det lite för mycket galoppsteg ut ur boxen och en sämre läggning. Den tiden blev 25,87. Med andra ord fick vi till FYRA godkända löp – skönt kvitto på att träningen går åt rätt håll!
Dagen avslutades med speedpass och då Danni hade strukit sig så kände jag att jag där hade chans på blågult. Jag var först ut och slog till på tiden 8,86. En tid som gjorde att jag höll ledningen med god marginal inför andra heatet. I andra försöket görs startlistan om så att ledaren rider sist och det var några andra som kom ner på under 10 sekunder men när jag skulle rida mitt andra försök visste jag att jag hade vunnit. Jag ville dock finslipa tiden lite och det lyckades! 8,59 red vi på vilket är årsbästa det med! Detta heat filmades även av mamma så bjuder på det:
I helgen red vi kurs för Atli Guðmundsson som bland annat författat denna bok och är en av de främsta islandshästinstruktörerna.
Jag red på Bylting och Assa och det var mycket givande och jag gillar verkligen Atlis syn på hästträningen som verkligen handlar om att fokusera på mjuk ridning med målet lösgjordhet och en god överlinje innan vi börjar ställa krav på bärighet.
Precis som hans bok antyder så fokuserar han på att ge oss ryttare användbara verktyg och det upplevde jag verkligen att jag fick. Särskilt med Bylting som fick fokusera på att programmera in sidoförflyttningar, både för vikthjälper och skänkel. Utvecklingen genom ridpassen var stor och i slutet kunde jag rida henne på volt utan att den blev mindre och mindre och mindre… Pappa ställde upp som fotograf och fångade oss på bild:
Skritt och länga överlinjen
Belöna med ”hopp och lek”
Sidoförflyttningar började sitta på slutet!
Med Assa sa jag att jag ”ville öva på att komma snabbt ut ur startboxarna” och jag fick lite goda råd men i övrigt är det svårt att öva på just det inne i ett ridhus. Däremot övade vi på att växla mellan spänning (samlande rörelser) och avslappning eftersom det är relevant att ha en häst som kan slappna av i spända situationer som startboxar.
Nu ser jag fram emot oktober då det är dags för nästa kurs! Fram tills dess ska jag tävla lite på Assa och fortsätta att ”programmera” Bylting.