Sitter just nu i fjällen och har firat in nya året här uppe. Julhelgen firades i sakta mak med familjen och jag passade på att rida en hel del i slutet på december, riktigt härligt. Eftersom Joakim var hemma på besök passade han även på att dokumentera min ridning då han ville öva lite på olika typer av filmteknik. Här är resultatet:
Filmen visar mig och Aska som ni kanske minns kom till Sverige i mitten på september. Vi har tagit det ganska lugnt sedan hon kom och mitt främsta fokus i ridningen med henne just nu är att hon ska lära sig att tänka fram/ner även när jag lägger an skänkeln då hon svarar på drivning med att spänna sig. Det blir väldigt många lugna pass på ridbanan, så filmen visar något av ett undantag och är tredje gången jag rider henne på vägen i högre tempon.
I övrigt blir de närmaste månaderna ganska lugna för mina hästar då varannan vecka i princip kommer ägnas åt antingen UCPA-resor eller PT-utbildningen. Vilan i sig tror jag bara är bra för dem då jag kan träna dem intensivt när jag är hemma och låta ta dem lite lugnare där emellan men det känns lite trist att missa alla spännande inomhusevent som kommer äga rum i februari/mars.
Att jag är borta innebär också mindre officiella seriekurser i vår. Istället får ni som är ridkurs-intresserade just nu hålla extra utkik i gruppen ”ridkurser på Drakboda” som finns på facebook. Där läggs kurstillfällen upp löpande.
I Söndags var det dags för mig att debutera som tävlingsarrangör. Spännande och nytt! Då jag sedan i maj är regionsansvarig för Tölt in Harmony ville jag att tävlingsformen skulle få komma igång i regionen och vad är då bättre än att helt enkelt ordna en tävling?
Som tävlingsplats valde jag att hyra in mig i Jursta ridhus som är hela 20*60 meter och eftersom min tanke från början var att jag gärna själv ville tävla anlitade jag även två externa och väldigt kompetenta domare: Lena Lennartsson och Gunilla Lindgren som båda är eldsjälar och ytterst aktiva inom TiH!
Vi hade hela 24 anmälda men som vanligt blir det ett visst bortfall på grund av sjukdomar hos häst/ryttare och på söndagen var det 17 ekipage som checkade in på Jursta gård. Tappra ryttare som trotsade regn och rusk. Tyvärr gjorde även det ihållande regnet att vi fick parkera på gårdsplanen istället för på ängen, vilket även gjorde att framridningsmöjligheterna minskade markant. Inför nästa tävling går diskussionerna om det går att korta av tävlingsbanan och använda en del av ridhuset till framridning, i alla fall om vädret ska vara emot oss även då.
Att rita upp banan tog lite längre tid än beräknat men med rep och trädgårdskalk fick vi till riktigt fina linjer!
Jag och Kalvefallarna ritar banan!
Åsa Strandberg fångade mig på bild mitt i förberedelserna. Enkelt men funktionellt sekretariat!
Tävlingen
Vi började dagen med Nivå 1. Detta är den enklaste nivån där deltagarna bedöms utifrån de tre första stegen på utbildningsskalan: Lösgjordhet, takt och kontakt och där de även kan välja om de vill rida sitt program i tölt eller i trav. De flesta deltagarna valde att rida i tölt men vi hade tre stycken som istället valde att trava. Två av deltagarna i klassen var ungdomar och är man under 15 så kan man även få programmet uppläst för sig, ett alternativ som en av ungdomarna utnyttjade. Att rida fel väg ger nämligen 2 poängs avdrag och även om banan inte är så komplicerad är det något som lätt händer när man är i en tävlingssituation. Efter ett gäng uttagningar så kunde vi utse två segrare: Jannicke Sainmaa med hästen Þorri fra hejelte (poäng: 5,9) och Beatrixe Eversson med hästen Hrimandi från Haganäs (poäng: 5,0)
Efter lunch var det dags för Nivå 2. Denna nivå innebär en högre svårighetsnivå då det dels är fler delar ur utbildningsskalan som vägs in i bedömningen (Rakriktning och Schwung) och dels innebär svårare moment eftersom volterna man rider på är mindre och sista momentet innefattar steglängdsökningar i tölt. Det roliga är att många av deltagarna faktiskt red bättre på denna nivå, något som domarna även kommenterade till mig i pausen! Kanske släppte nerverna lite? Efter uttagningarna kunde vi utse två segrare även här: Jenny Hedman på hästen Glói frá Sölvabakka (5,6) och Beatrixe Eversson med hästen Hrimandi från Haganäs (poäng: 5,5).
Segrarna i nivå 2 var även de två deltagare som hade anmält att de ville rida Nivå 3. En nivå som allmänt anses vara en mästarklass och som aldrig förut genomförts på en officiell tävling! Mycket spännande för både ryttare och domare med andra ord! Här vägs även samling in i bedömningen och ett av momenten ryttarna ska visa är åtta-metersvolter från diagonalen där de obehindrat ska kunna växla mellan höger och vänsterställning samt rakriktning. Båda ekipagen skötte sig strålande och belönades självklart med varsin förstaplats-rosett. Poängen som delades ut var 5,3 till Beatrixe Eversson med hästen Hrimandi från Haganäs och 4,8 till Jenny Hedman på hästen Glói frá Sölvabakka.
Vinnarna i Nivå 2 och 3! Beatrixe och Hrimandi samt Jenni och Gloí!
Långväga gäster och tävlingsdebuterande ekipage!
Extra roligt är det att uppmärksamma att vissa av de tävlande hade rest långt för att vara med och tävla. Jenny och Veronica åkte ända ifrån Östergötland och hade även med sig sin coach Åsa! Jannicke får också räknas som långväga då hon bor utanför Västerås! Något som visar på ett sug efter att tävla i denna nya tävlingsform och jag hoppas verkligen att fler tar på sig att arrangera tävlingar. Samtidigt så hade vi flera lokala ekipage och jag vill särskilt ge en stor eloge till några av våra egna medryttare på Drakboda som gjorde sin tävlingsdebut. Några red sin första tävling någonsin och andra sin första tävling för Islandshästar, jättekul!
Anna och Lillan gjorde tävlingsdebut på fina 4,6 och slutade på 6:e plats!
Utvecklingen av tävlingsformen
För att ytterliga hjälpa till att utveckla tävlingsformen men även för att jag kan utvecklas som tävlingsarrangör, svara gärna på denna korta enkät! Var du inte med på tävlingen så kan du ändå besvara de första frågorna. Tack på förhand!
Resultat
Nivå 1
1 Jannicke sainmaa Þorri fra hejelte 5,9
2 Camilla Vinberg Hamingja från Drakboda 5,5
3 Kamilla Gaude Sigrún från Kranglan 5,1
3 Jannicke sainmaa Von frá Undirfelli 5,1
5 Veronica Hansson Brangenfeldt Rún frá Framnesi 4,9
6 Anna Frössling Mattsson Sumargjöf fra Leirubakka 4,6
7 Gisela liljeqvist Fylkir från Örvik 4,3
8 Ulrika Bjare Glámur från Gillberga 4,1
9 Malin Wärn Fjalar fr Gelebo Gård 3,8
10 Evelin Skogsberg Assa frá Árbakka 3,6
11 Marie Skogsberg Silfur-Thokki f Hvidagården 3,5
12 Marie Ankarstav Héðinn från Drakboda. 3,1
13 Monica Dellgar Mánadis Frá Korpu 3,1
14 Sarah Olofsson Aska frá Leirubakka 2,9
Nivå 1 – Ungdom
1 Beatrixe Eversson Hrimandi från Haganäs 5
2 Alice Dellgar Mánadís Frá Korpu 3,5
Nivå 2
1 Jenny Hedman Glói frá Sölvabakka 5,6
2 Jannicke Sainmaa Þorri fra hejelte 5,1
3 Camilla Vinberg Hamingja från Drakboda 5
4 Kamilla Gaude Sigrún från Kranglan 4,5
5 Jannicke Sainmaa Von fra undirfelli 3,8
6 Marie Skogsberg Silfur-Thokki från Hvidagården 2,8
7 Evelin Skogsberg Assa frá Árbakka 1,8
Nu har jag landat i sommarstugan på västkusten och hunnit smälta de senaste två rätt intensiva veckorna då vi körde ridläger och kvällsläger på Drakboda. Två väldigt lyckade upplägg! Daglägret var först ut och med 7 glada deltagare som alla hjälpte till att bidra till en fantastisk stämning så hade vi fyra dagar tillsammans med temat ”varierad hästträning” där deltagarna fick testa allt ifrån att rida bettlöst, till markarbete, sitsövningar och bommar, trail, och tölt in harmony. Kvällslägret var en komprimerad version av samma koncept och vi avslutade båda lägren med en liten minitävling i tre delar: Trail, Tölt in Harmony samt tvågång. Superkul och framförallt väldigt roligt att se den utveckling som sker hos många när de får rida lite mer intensivt, flera dagar på raken!
Jag räknar med att ha en repris nästa sommar men innan dess kanske det blir någon helgkurs eller liknande.
Hela dagridlägers-gänget på långrittHelena tömkör JarpurMariah och Heðinn hoppar!
Stefna frá Leirubakka är ett sto jag har följt sedan hon föddes. Hon är undan Bryggja frá Árbakka och efter Kyndill frá Leirubakka och är därmed helsyster till min Kveikja som blir tre år i år:
Bryggja och KveikjaKyndill frá Leirubakka (e: Keilir frá Midsitju)
Stefna blir fem i år och reds in på Island för 1,5 år sedan innan hon kom till Sverige och sin ägare. Under det senaste året i Sverige har hon fått en lugn period med ridning, mestadels ute och bara lärt sig gå fram med ryttare. Nu när Anette skulle resa bort några månader så passade det bra att jag kunde ta Stefna på träning med fokus på vidareutbildning, kondition och att hitta renare gångarter. Stefna är i grunden nämligen väldigt mycket femgångare och valde gärna att gå i pass i alla tempon. På Island ansåg de henne vara ”ett hopplöst fall” men där håller jag inte riktigt med.
När hon kom hade hon inte så mycket framåtvilja och var dessutom rejält överviktig då hon bott på en lösdrift med fri tillgång till mat. Hos oss blev det hårda bud med begränsad fodertillgång och svettiga ridpass så nu börjar hon tappa vikt och dessutom bygga magmuskler. I takt med detta kommer även energin mer och mer. En annan bonuseffekt av en mindre mage är även att det är enklare att röra sig i annat än pass och både traven och skritten är riktigt fina. Tölten börjar vi ana och galoppen stärker vi för fullt, framförallt i uppförsbackar. När vi varit ute och ridit har Stefna även bjudit på någon sträcka i ren flygande pass så det visade sig att det inte bara var en styvhet i de lägre tempona det rörde sig om, kul!
Trav, Mars 2016Tölt, mars 2016
Nu i helgen åkte dock Stefna hem till Öland igen men jag hoppas det inte var det sista jag såg av denna dam som jag med tiden tror kommer att bli riktigt fin! I sommar kommer fokus ligga på att forsätta bygga kondition och energi i kombination med att gymnastisera henne genom lösgörande övningar på ridbanan.
Årets sista tävling har nu gått av stapeln och det var Vallfaris KM på Västergården som återigen avgjordes under Luciahelgen. Förra året var jag med Lillan och red femgång, något som du kan läsa om igen här. Det var då Lillans debuttävling och målet i år var att slå förra årets 2,0 för tölt och hålla traven hela tiden. Pass i ridhus med snäva svängar och korta avstånd bör man inte förvänta sig så mycket av i mitt tycke.
Här kommer en liten tävlingsrapport för dagen:
I femgången var det jag och Mari som gjorde upp. Vi red samtidigt och Lillan spände sig en del i tölten men var ändå betydligt renare än förra året vilket betydde att vi år belönades med 4,0 för den. Både traven och skritten var bitvis lite okoncentrerade men ändå överlag taktrena och båda gångarterna belönades med 5,5. Galoppen var en spännande historia som jag fick rida riktigt fort i för att inte tappa takt. Varje kurva blev hon lateral och tvåtaktig men med högt tempo och lätt sits så höll vi ändå ihop alla (väldigt många!) varven. Passläggningarna var ju intressanta. Första blev alldeles för sen så de andra två la jag henne väldigt tidigt men med följden att hon istället rollade och inte riktigt fick ihop ett ”sug”. Både galoppen och passen fick lite lägre poäng men totalt landade vi på 4,1 vilket räckte till att ta hem klubbmästartiteln för andra året i rad!
Sötaste och trevligaste hästen!Vi fick en fin pokal!
Bylting skulle få vara med i år och gå T5. En gren jag testat en gång tidigare med henne (april i år) och då slutade uttagningspoängen på 4,77 då hon knappt ökade tempot och var ganska framtung. Idag var hon allt annat än loj utan på uppvärmningen kändes det mest som att hon skulle explodera åt något håll och mamma fick hålla i henne för att jag skulle kunna sitta upp. Det blev en lååång uppvärmningen med mycket töltande på böjda spår och efter tag kom hon ner i varv och började frusta. Då kunde jag be henne om lite mer kontakt också och kände på några steglängdsökningar. Jag rider just nu henne på hackamore och det är fortfarande lite ovant för oss båda även om hon verkar trivas ganska bra med det.
Inne i ridhuset gick det ett kvarts varv, sedan kände jag hur hela hästen bara slappnade av och jag kunde fokusera på att sitta tillbaka, rida halvhalter, hålla tempot och ha henne mjuk. Det var absolut inte läge att lägga någon press på henne och till min glädje så började hon till och med frusta efter ett tag! Efter varvbytet så red vi några försiiiktiga steglängdsökningar (men Bylting gasade!) med fokus på att stanna på korrekt ställe och efter några försök kände jag att jag kunde öka på tempot lite mer. Något styv i ökningarna men inga som helst rollningar eller uppslag och vi belönades med 6,0 för båda moment och dagens högsta poäng! Poängen behöll vi även i finalen så även i T5 fick vi en klubbmästartitel och ett personbästa! Nu kommer Bylting få vila lite under jul och nyår när jag är i alperna och sedan börjar vi arbetet med att stärka upp henne ytterligare ett steg. Vore himla kul att testa henne i T4/T2 i vår, jag tror verkligen att det är hennes gren!
Ridhusträning tidigare i veckan!Bylting fick också pokal och rosett och fina priser!
Tack till Vallfari för en trevligt arrangerad tävling och bra avslut på säsongen. Väldigt imponerad av de fina priserna (som med hästlängder slår vad jag fick på SM…) som bestod av både presentkort hos isfisk, fina servetthållare med islandshästar på, ett fleecetäcke från stavs häst och hund och dessutom både blommor och pokal!
Åh, vilken höst vi har! Eller hur? Denna helg har visserligen kantats av en del regn men hur många år kan man säga att det är härligt att vara utomhus i november? Förra årets lerinpackade hagar är jag tacksam att slippa.
Hästmässigt har denna höst kantats av unghästar för mig. Amor har åkt hem till sin matte efter att ha klarat examinationen (uteritt på egen hand) med högsta betyg. I samma veva bestämde sig jag och mamma för ett genomföra ett hästbyte så förra veckan skickade vi in papper till SIF så att Andrá nu kommer att registreras som min häst medan mamma tar över ägandeskapet på Heðinn. Andrá är dräktig med Bikar och fölet kommer mamma bli ägare till. Hon har hela tiden varit en känslig dam men under hösten har vi byggt upp ett förtroendekapital som gör att jag nu kan rida på henne och vi har hunnit rida på ridbanan, i skogen och på vägen.
Amór från Ådalen Inriden Hösten 2015
Om vi fortsätter på unghästtemat så ordnade även Vallfari avelskurs steg 3 nu i oktober. Under kursen krävs det ett antal hästar som gör en gångartsvisning för att kursdeltagarna ska få chansen att döma olika typer av hästar. Jag fick då chans att öva på min avelsvisningsridning och kunde ta med både Bylting och Sumargjöf för att få ett utlåtande.
Bylting visade dagen till ära ingen trav och efter en avelsvisningsgalopp visade hon mer tempon än vanligt i tölten men då på bekostnad av lösgjordhet. Kursdeltagarna blev riktigt förtjusta i henne och även domare Nina kunde konstatera att hon hade potential. Dock var tölten i dagsläget inte var värd mer än 7,5. Även skritten belönades med 7,5 men med ”glimtar” av högre. Hon låg redan nu på 8,0 för både spirit och form samt galopp. Med övning och en hittad trav kan hon med andra ord vara väl värd att visa i framtiden.
Sumargjöf slog till med en lätt passtaktig tölt och då hon dessutom brister i steglängd och rörelser i tölten så ligger den inte på mer än 6,5. Å andra sidan visade hon en pass som gränsade mot 8,5 och fick även 8-8,5 för spirit samt 8 för form och skritt. Trav och galopp 7,5 men med potential till högre med mer styrka. Får jag bara till en helt ren tölt kan det bli tänkvärt att visa henne med i framtiden. Omdömet kring henne just nu är ”ett trevligt sto med mycket bra pass”.
Det är så spännande att vi i stallet ofta haft haft flera unghästar igång samtidigt. Just nu är det Heðinn och Andrá som är minstingarna i stallet då de nu i år blir fyra år. För några år sedan var Hamingja och Hlín under inridning samtidigt. Vad som slår mig är hur olika hästarna kan vara till psyket och hur det i sin tur måste få avspeglas i träningen. Hammi var extremt enkel genom hela inridningen och det gjorde att jag red runt och tränade hjälpgivning när Hlín fortfarande var i ”longeringsstadiet”.
Jag har som mål att genomföra SIF:s C-tränarprov för att bli auktoriserad unghästutbildare men det känns som det då är viktigt att ha rätt individer att arbeta med. Jag vill inte stressa fram något med hästarna och med vissa hästar tar det helt enkelt mer TID. Heðinn och Bylting blev båda relativt ridbara på kort tid (ex. styra, stanna och rida ut med sällskap utan rädsla att bli avkastad) medan Andrá är betydligt försiktigare till psyket och därmed behöver mer repetition i varje steg i inridningen. Med henne har vi kommit såpass långt att hon är longerad med sadel och träns på några gånger så nästa steg är att börja hänga lite på henne och så småningom sitta upp. En tidsram på 8 veckor hade känts enormt stressigt även om det säkert hade gått om jag hade arbetat med henne dagligen.
Det är tur att SIF tillåter att man inte behöver bli färdig med alla hästar man tar upp till prov men jag skulle önska en mer flexibel tidsram också. Våra hästar är väldigt olika och det bör väl avspeglas även i träningen?
Gammal bild på Hammi från en av de första ridturerna utan ledtygel!
Om ni vill veta vad jag gör när jag inte tränar hästar så har ni för övrigt nu under våren även möjlighet att följa mig och mina cykeläventyr på bicycling.se där jag bloggar om min resa mot Lidingöloppet MTB. Spännande!
Vi är inne på Mars månad och nu börjar vårteckena visa sig hemma; lera och hästhår överallt.. Men även ljusare mornar, möjlighet att rida ut på kvällen och hästar med mer energi, visst är det härligt?
I fredags och lördags var Atli här igen så nu är ridinspirationen på topp! Jag hade med Bylting på två pass och Lillan på ett:
Förra kursen (mitten på januari)när jag red Bylting var hon helt galet spänd och vi har övat massor på att skritta, göra tempoväxlingar i skritt och kunna inverka utan hysteriska utbrott men än är det en bit kvar. Igår kom det dock korta stunder när hon faktiskt arbetar i både skritten och tölten. Som Atli påpekade har hon inte en så stark hals (vissa hästar har en ganska naturlig fin överlinje – hon tillhör inte dem… ) och därför är det viktigt att rida henne mer i en lägre form. Under denna inlärningsperiod gör det heller inget om hon då hamnar på framdelen, med mer bärighet kommer det ordna sig!
Bylting i tölt - AtlikursBylting i Trav - Atlikurs
På Lillan fick jag också ha fokus länga överlinjen och fortsätta att arbeta mot att ha henne mer mellan hjälperna. Båda hästarna är fortfarande ganska unghästvingliga vilket är något vi jobbar på! Har fått order om att arbeta i skritt på ridbanan vilket jag kommer varva med uteritter och longering/handhästande, vill inte vara på samma ställe för många gånger på raken utan vill ge dem båda variation och möjlighet att vila muskelgrupperna ordentligt mellan ridpassen.
I lördags hade Vallfari sitt KM på Västergården. Jag bestämde mig för att miljöträna Lillan. Eftersom T5 (tölt med krav på olika tempon) är alldeles för avancerat för henne och hennes galopp och trav ännu inte är helt befästa så tänkte jag att det var lika bra att debutera i femgången direkt! Då kan hon i alla fall få springa lite i favoritgångarten pass, även om ett ridhus gör att man inte kan förvänta sig optimala passvisningar. Syftet var miljöträning och målet var att hon skulle få en trevlig upplevelse!
Fixad inför starten med fina snöflingor!
Medryttar-Emma skulle också rida femgång på Jarpur så vi åkte dit tillsammans och kunde hjälpa varandra i förberedelserna. Hela situationen kring tävlingen hanterades grymt bra av Lillan som varken reagerade på barnvagnar, högtalare eller andra hästar med konstiga utstyrslar.
När vi red in i ridhuset blev hon dock rejält taggad och drog till med en stabil grisepass värd 2,0 poäng. Sista varvet rensade hon sig lite men vi hade nog behövt lite till… I traven så var det lite balansproblem i kurvorna och även några galoppinslag när hon blev lite för taggad men ändå poäng på 4,0 och kommentar ”flotta rörelser”. Skritten var bitvis lite spänd men resulterade ändå i 5,5 och där finns mer att ge. I galopp höll hon med nöd och näppe kurvorna men mycket bättre än förväntat och trots några steg i kors och galet snabbt grundtempo fick vi 4,0. När vi sedan skulle lägga pass så blev det någon miss så vi fick bara två försök istället för de egentliga tre vilket blev lite snopet. Första försöket safeade jag nämligen rejält. Hon var lite inställd på galopp fortfarande så första blev lite rollig. Även försök nr två rollade en del men med bättre tempo. 3,0 resp 4,0 på läggningarna! Jag är nöjd med tanke på att ridhus är svååårt att rida pass i! Slutpoäng på 3,4 och en stolt matte!
Glittertema på LuciaRosettposering
Emma spikade sista läggningen med 5,0 och fick även 6,5 för skritt. Tyvärr lite problem i tölt o galopp som drog ner poängen totalt för dem men de blev ändå klubbmästare på poängen 3,9, stort grattis!
Nu var det dags för en liten hästuppdatering igen tror jag allt!
Bylting har de senaste månaderna varit en pärla! Hon har haft en tendens att inte acceptera mitt ledarskap men efter senaste Atli-kursen när han hjälpte mig så är de fasonerna borta. Hon har efter det både åkt till ridhus i Nynäshamn och varit med som en av hästarna på en clinic jag höll i och varit med som förryttare på MÖRS höstlätta. Vid båda tillfällena skötte hon sig fint vid både hantering och ridning. Eftersom hon antagligen fått ganska mycket att smälta och dessutom varit så fin så har hon nu en välförtjänt långvila. Tidigast i december kommer jag sätta igång henne igen, men eftersom jag är bortrest över nyår så kommer hon inte börja tränas igen förrän efter årsskiftet.
Bylting i galopp under ett av sista ridpassen innan vilanBylting i ett försök att öka på tempot i tölten lite!
Assa har en lugn period. Jag rider henne på banan då och då för att behålla mjukheten och hon gjorde också en strålande insats på Clinicen. I övrigt rider vi ut mycket och smyger in lite passläggningar. Assa rids även av en medryttare som gillar att rida långa lugna turer, något som båda trivs bra med! Dessutom har Assa visat sig vara en fantastisk barnhäst och har blivit Amandas (8 år) favorit!
Amanda och Assa under andra lektionen!
Sumargjöf/Lillan kom hem fet, raggig och med långa katastrofhovar. Men nu, efter en månad som inneburit en ny frisyr, pedikyr, reglerade fodergivor och mycket fokus på lösgörande arbete i ridningen så början hon bli otroligt trevlig. Hon har fortfarande en rejäl övervikt och fortfarande kan tölt på rakt spår vara lite svårt, att trava på böjda spår likaså, men hon utvecklas konstant och är väldigt samarbetsvillig och vänlig. Att hon dessutom har en fantastisk pass är ju något som jag självklart jublar över!
Lillan innan klippning (nya frisyren finnes på instagrambilder)Ett av de första lyckade travförsöken!
Heðinn kom hem från hingstbetet för drygt två veckor sedan och verkar även han vara en väldigt trevlig häst! Troligen Assa-generna som han har. Hittills har vi markarbetat honom i repgrimma några gånger och igår fick han även ett bett i munnen för första gången. Han är fortfarande hingst och sköter sig än sålänge fint. Kan skrika till nån gång då och då fortfarande men förstår tillsägelser och slutar direkt då, så där var faktiskt Hammi värre.
Heðinn och pappa i arbete på ridbanan
Så sammanfattningsvis ett gäng spännande hästar på gång som tränas på helt olika sätt!
