Vaknade glad och peppad i morse och möttes av en vacker syn när jag skulle smita ut på toa och kände redan då att ”detta kommer bli en fin dag!”. Frukostintag bestod av två kokta ägg, 2 low-carbfrallor med skinkost samt yoghurt med lite frön och nötter. Självklar även 2 koppar kaffe och ett stort glas vatten!
Blev en tidig start för mig då jag startade redan 9:00! Genom Bessemerloppet seedade jag mig till motionsled 3, något som kändes bra och lagom. Är trots allt en rookie som fick mina första par längdskidor i julklapp för två år sedan. Dock var led tre fullt när Johanna skulle plocka ut min nummerlapp så de placerade mig istället in i led 2. Jag var precis på gränsen för att platsa; gränsen var egentligen 5:00/km och jag hade 5:03 men hade fördelen att vara med i en klubb!
Mitt primära mål: Ha kul!
Jag hade riktigt kul faktiskt! Många blir lite hetsiga när de inte kan köra i sitt tempo och när vallan inte funkar optimalt. Jag hade inte heller perfekta fästet men med bra glid, fin musik, glad publik och schysst väder så kunde jag njuta på vägen. Känner mig i bra form och stannade inte i stationerna mer än för lite vatten (Bortsett från en av Volkswagens chokladbollar!) och hade ett stort leende när jag susade fram i utförslöporna! Eftersom fästet tog som bäst när det var uppförsbacke hade jag också känslan: ”Yes, en backe, nu ska jag få ta i lite!”.
Mitt sekundära mål: Tid på 2:30 – 3:00 h
Det jag hade som mål i början av säsongen var att åka under 3 timmar, efter förra helgen blev drömgränsen 2:30. Med 4 km avklarade och en klocka som stod på 26 minuter så kändes målet möjligt men drömgränsen långt borta. Jag startade allra längst bak i led 2 och det var en hel del köer i uppförsbackarna och ren trafikstockning på sina håll. Tänkte flera gånger att de som startade långt fram i led tre nog egentligen har bättre förutsättningar att göra en bra tid.
Jag körde på hur som helst i mitt eget tempo, stakade i samma fart som tjejerna omkring men var starkare än många andra uppåt! Hade vallat på egen hand och hade väl ändå lyckats helt ok. Jag kunde springa upp för backarna även om jag inte kunde staka med frånskjut. Tack vare vinterns stakträning så är jag nu tillräckligt stark för att även ren stakning ska kännas ok och efter 20 km och en klocka som stod på 1:40 så insåg jag att drömgränsen trots allt var inom räckhåll! Inget långt depåstopp i Eldris inte, utan nu började jag kämpa lite mer fokuserat och även om energin började sina lite (lite koffein mot centrala tröttheten hade nog behövts) så blev ju samtidigt siffrorna snabbt lägre när Mora närmade sig och jag kunde staka i mål på tiden 2:25! Visst var pulsen hög på toppen av några backar men i övrigt hade jag bra energi hela vägen och med mer tävlingsinstinkt skulle jag nog kunnat köra ännu snabbare.
Hoppade in i buss till duscharna och efter dusch och tillfräschning mötte jag upp Mari som också kört och så blev det en rejäl energipåfyllning av buffémat á la skolmatsal och ett varv på mässan innan vi hejade i mål Johanna som fick kämpa sig genom vurpandes kvinnor och sönderkörda spår då hon startade några led längre bak.
Nu: Tacokväll, melodifestival och intag av nötter, mörk choklad och torkad frukt!
