SM har precis avslutats men innan SM var vi ju även på Island så ville skriva ett inlägg om det först! Vi åkte till SM på onsdagen men i tisdags morse landade vi i Sverige efter sex dagar på Island där vi hann med att både besöka Landsmót och spana på fina hästar i hagen.
Leirubakkis föl blir bara finare och finare! Riktigt svårt att slita sig ifrån fölhagen där ett gäng nya stjärnor sett dagens ljus. Många är yngre syskon eller avkommor till hästar som vi sedan såg på Landsmót!
Själva Landsmót gick i år uppe i Hólar. En otroligt vacker plats men huh vad ruggigt det blev när det kom låga molnbankar och svepte in. 5 grader och lätt regn gör att det blir svårt att hålla värmen, oavsett hur många lager du har på dig, särskilt när det är väldigt stillsamma aktiviteter på schemat.
Upp till Landsmót kom vi på torsdag kväll, lagom för att få se passlöpen. Intressant att se att de presterade på så snabba tider med tanke på hur mycket problem de ändå hade i sina starter. Med andra ord så sprang hästarna ruskigt snabbt. Något som även visade sig i speedpassen där i princip alla red på under 8 sekunder.
Fredagen ägnades åt öppna visningen för hingstar. Roligt att se så många talangfulla och unga hingstar visa framfötterna. Vökull frá Leirubakka var fin men sänkte sin bedömning från våren då tölten inte var riktigt lika stabil. En annan favorit som nog fastnade på mångas näthinna var Draupnir frá Stuðlum som rörde sig med en otrolig mjukhet och hade en väldigt trevlig hållning. På fredagen fick vi även avnjuta härliga gårdsvisningar, kul! Här gillade jag Stóra-Vatnsskarði som bland annat visade ett sto som fått 9,5 för tölt samt sin balla hingst Lukku Laki. Inte nog med det så bjöd även passlöpet på ett världsrekord. Något jag håller tummarna för att någon av våra svenska ryttare tar tillbaka på NM i augusti! Som traditionen bjuder så avslutades kvällen med en spännande töltfinal där förra årets segrare vann även igen. Nivån var helt annorlunda än vad vi är vana att se i Sverige och alla i finalen levererade resultat över 8,0!
I år hade de ett litet nytt upplägg på Landsmót genom att avsluta alla tävlingarna redan på lördagskvällen. Jag vet inte om det var för att folk hade långt att resa hem eller för att publiken av olika skäl är lite lagom ”trött” på söndagen. Jag gillade dock upplägget med den fantastiska stämning det blir när musikunderhållning varvas med finalridningar av yttersta klass. Både B och A-flokk var härligt att se och jag fick till och med rysningar när de utannonserade den första kvinnliga segraren någonsin i A-flokk. Så välförtjänt dessutom! För oss var dock Ungmennaflokki-finalen något av en höjdpunkt där Friða var med på egenuppfödda Hekla frá Leirubakka. Hon tog sig in i A-final som en underdog då hon inte varit tippad som top 15 inför Landsmót och landade sedan på en 5:e plats.
Tyvärr tillhörde vi några av dem med lång resväg så vi avvek på söndagen och missade säkert en hel del spännande clinics så jag hoppas att få möjlighet att läsa om dessa i diverse reportage sen