Eftersom jag om två veckor befinner mig i Nice för att sedan åka till UCPA:s center och lära mig vindsurfing så passar det ju fint att tjuvträna lite nu!
Min tidigare vindsurferfarenhet består av 3 tillfällen där jag 1. Drev till andra sidan sundet, 2. På trasig bräda tappade masten vid första vurpan, 3. Hyrd bräda i Egypten som bara drev runt.
I år är det dock revansch! Pappa, som surfade massor när han var yngre, har skaffat en hyfsat snäll bräda och peppar mig att också pröva och såhär har det gått hittills:
Dag 1:
För mycket vind! Stod på brädan, full fart från hamnen och sedan in mot bryggan, vurpa och satt fast.
Dag 2:
Snälla brisar. Pappa i följebåt! Självförtroendet steg när jag både kunde kryssa och länsa och faktiskt ta mig in i hamn på egen hand.
Dag 3:
Snäll vind igen, nu dags för utmaningen: Segla runt brädan från stugan till hamnen, SJÄLV! Jag ut på stora havet, utan följebåt! Höll på att inte ens komma ifrån land, drev helt enkelt bara in mot klipporna. Läskigt och frustrerande. Pappa simmade med mig en bit ut och då fick jag vind i seglet! På något sätt lyckades jag faktiskt kryssa runt sen också. Självklart inte utan vurpor och tappad vind. En surfare med självaktning anser antagligen att jag är knäpp som är ute på grund av den svaga vinden men det är rätt bra nybörjarvind, skönt att hitta balansen och hinna tänka!
Jag tycker att det verkar farligt utan följebåt!! Tänk om du driver ut till havs…….
Häftigt!