Förra veckan gjorde jag ett inlägg om hur ofta man kan träna pass och hur jag tänker lite kring det. Nu tänkte jag följa upp det med hur man kan tänka när man börjar med passen.
När jag började med islandshästar så hörde jag alltid ”man ska inte börja med passen förrän alla andra gångarter sitter”, vilket jag nu kan tycka är ett ganska generaliserande påstående då vissa hästar är sådana passtalanger att de egentligen lika gärna kan ta pass som trav på ett naturligt sätt. Den kanske inte behöver vara maxad, snabb och explosiv när hästen är ung men att lära hästen hjälperna och lära den särskilja passen från övriga gångarter tidigt ser jag inget fel med, särskilt som vi ryttare också behöver träna pass.
Våga testa!
Har hästen dålig pass så är det många som är mer rädda att experimentera på egen hand i jämförelse med om hästen har en dålig galopp eller en dålig trav, då vi gärna testar olika knep och försöker på egen hand parallellt med tränare och jag önskar att detta är något som så sakteliga kommer att förändras!
Hästar är olika
Nu börjar jag inte alls tidigt med pass på alla hästar. Bylting blir sju i sommar och vi började så smått i vintras efter att hon helt enkelt började bjuda lite mot pass och började kännas stark för det. Hade jag försökt innan hade hon bara töltat. Samma gällde för Jarpur. Men exempelvis Assa och Hamingja kunde ju ramla ner i pass från en galoppfattning och då bröt jag inte passen utan följde med och lät dem springa i sitt tempo och på så sätt ge dem självförtroende i gångarten redan från början. Att Lillan kom till mig och i princip aldrig blivit lagd i pass och vid första försöket ligger över 100 meter stabilt är ett typiskt exempel på en häst som inte hade mått dåligt av att få springa i pass då och då även tidigare. Hon blir ofta mer lösgjord i tölten efter en liten passrepa också!
Så, vad vill jag säga alltså? Jo: Var inte rädda för passen, våga testa om du har en häst med fem växlar och öva! Är du osäker efter du själv inte ridit så mycket pass? Ta en passlektion på en rutinerad häst för att få känna hur det känns, antingen hos mig eller hos någon annan med trevliga femgångare!
