Idag var det tredje gången gillt för vår tävling i tölt in harmony här på Jursta. Lite sena strykningar pga sjukdom hos de tvåbenta resulterade ändå i 15 ekipage som kom till start.
Kul att se att nivån höjer sig för varje år och i år krävdes det 6,0 för att hamna i topp 5 i nivå 1.
För en ovan besökare kan poängskillnaderna i de olika nivåerna verka förvirrande men då är det bra att veta att kraven höjs för respektive poängnivå.
Vann i Nivå 1 gjorde Jenny på sin trevliga Samuel som red en jämn och fin visning och nivå 2 och 3 vanns av Cecilia på Vitnir som red med god precision och också hade genomgående jämna visningar!
Tiden bara springer iväg och om två veckor är det dags för höstens tävling här uppe! Gneisti Open på Wången och jag ska åka dit med båda mina hästar.
Måste erkänna att jag faktiskt blir lite nervös, men på ett sätt som ändå är positivt. Tänkte därför skriva några rader om just det!
Gällande nervositet så är det ju faktiskt så att har vi en lagom dos av nervositet så har vi som människor en ökad prestationsförmåga men det gäller förstås att hålla det på en lagom nivå. Är det för lågt så anstränger vi oss inte kanske till max men lite nervositet och anspänning ger oss ett ökat fokus (och ska man prestera rent fysiskt, tex springa 100 meter eller lyfta tungt så kan vi hantera betydligt högre grad av nerver på ett positivt sätt). Blir nervositeten för hög så spänner vi oss dock istället och presterar sämre, har svårt att fokusera på rätt saker och för oss med hästar så känner de dessutom av vår spänning i kroppen och påverkas av den. Förutom att ex arbeta med sin andning, visualisering och mentala inställning till tävlingen så är det väldigt bra att också utsätta sig för tävlingssituationen gång på gång!
Jag blir ju extra nervös eftersom jag anmält Bylting till passgrenar vilket vi ju testade på Romme i våras utan framgång och jag vill såklart så gärna få med den grymma känslan hemifrån ut på tävlingsbanan. Fördelen för mig är att jag nu blir lite extra träningsfokuserad och målmedveten så vårt tävlande inte bara går på rutin!
Hur känner du inför tävling och nerver? Har du inga, lagom eller för mycket? När jag var liten grejade jag inte ens att äta frukost på en tävlingsdag men det släppte med åren och nu slår ofta nerver till strax innan start… :)
I dag var det återigen dags för tävling i Tölt in Harmony här på södertörn. Förra året hade vi runt 15 ekipage men i år hade vi 28 starter! Några ekipage red flera nivåer. Efter förra höstens regnoväder hade vi i år delat av ridhuset med möjlighet till framridning på 20*20 meter vilket innebar en något mindre bana än förra året men Tölt In Harmony ger möjligheten att utgå från både 20*40 och 20*60 så det gick bra! Domare var Lena Lennartsson och Gunilla Lindgren och då de dömde tillsammans väntade någon minuts spännande konfererande efter varje ritt innan poängen avslöjades.
Alla tre nivåer reds idag och det var flest deltagare i Nivå 1, där fokus ligger på takt, kontakt och lösgjordhet. I klassen blev det tätt i topp men med en tiondels marginal tog Sofie Engvall på Nökkvi från Ådalen (6,4) hem segern före Malin Schön på Exakt från Fors Gård (6,3).
Topp 5 i Nivå 1!
När Nivå 2 och 3 började blev det tydligt att Tölt in Harmonys olika nivåer bedöms på olika sätt. I nivå 2 tas även hänsyn till rakriktning och schwung. För att komma upp på de medelpoängen här så behöver hästen förutom att vara taktren ha kommit till eftergift och vara mestadels lösgjord, vilket är något som kan vara utmanande i denna nya tävlingsmiljö, enstaka taktmissar slår dessutom hårdare här än i nivå 1. Poängen var dock jämna i klassen och vi fick här en delad förstaplacering för Marianne Wallenbro på Andvari från Odensicke samt Sara Holmström på Krókur frá Ysta-Gerði, poängen var 3,8!
Prisutdelning Nivå 2 och 3!
Marianne på Andvari ställde även upp och red nivå 3, en klass som vanligen anses som en elitklass med krav på samling förutom övriga delar i utbildningsskalan, hon vann då klassen på 3,3 poäng och för de tappra i publiken som var kvar hela dagen i det lite råkalla ridhuset var det roligt att få se hur vägarna på en Nivå 3 – klass ser ut!
Marianne Wallenbro på Andvari från Odensicke under uppvärmningen
Grattis till alla fina prestationer under dagen! Fullständiga resultatlistor finns längre ner i inlägget. Jag vill även rikta ett stort tack till domare, funktionärer och även till Jursta gård som har gjort denna tävling möjlig att genomföra!
Stort tack även till våra sponsorer som bidrog med segertäcken samt härliga produkter för häst, hund och katt:
Okej, lite kaxigt kanske men årets SM får nog gå till historien som mitt och Assas mest stabila. Inte placeringsmässigt det bästa då vi på strömsholm för två år sedan tog medalj i stilpass, men på ungefär samma poäng som i år, det var bara det att alla andra var så mycket bättre i år…!
Jag gjorde inte mina snabbaste löp och hade lite problem i läggningarna i stilpass men när hon springer är det stabilt, grundfarten är där utan problem och hon är så säker att hon satte 8 av 8 godkända löp, alla moment i båda stilpassförsöken och kändes fräsch alla dagarna! Det är inte många av passhästarna som kan mäta sig med det!
I stilpass slutade vi på 15:onde plats på 6,14 (vi har höjt vår lägstanivå rejält)
I speedpass på 15:onde plats med 8,19 sek (vår tredje snabbaste tid någonsin!)
I passlöp på 12:e plats på tiden 25,13 (lite kassa starter rakt igenom men sedan snabb!)
Superkul att så många hejar och att vara på ett SM när alla är så glada och positiva. Nu laddar vi för att vara med på Svenska Passmästerskapen i höst innan jag flyttar norrut och i vinter så får mamma huvudansvaret för att hålla igång Assa för som planen är nu så kommer hon att tävlas även nästa säsong!
I helgen var det ÖSM (Östsvenska Mästerskapen) som är en Nivå 1 tävling. Detta innebär att det är en av de större tävlingarna i landet förutom SM och en sista chans att stämma av formen. Tävlingen gick av stapeln på Stenholmen som ligger i Linköping. En stor och välskött anläggning som också satsade stort och därmed tog in över 200 ekipage som under fyra dagar skulle få göra upp om segern i diverse olika klasser.
Att Assa skulle få följa med var självklart och även om ÖSM egentligen är lite för stort för Aska så tänkte jag att det var roligt att ha med en extra häst och låta henne öva på tävling redan denna säsong så därför fick även hon komma med.
Aska innan start!
Aska var med i V2 och T3. I T3 gick det något bättre än förra helgen men en kombination av lite trött häst och ryttare som tappade henne totalt gjorde att vi körde vårt första varv i lätt travtakt och ägnade steglängdsökningar och ökad tölt åt en hel del galoppinslag och annat. I fyrgången gick det lite bättre men fortfarande svårt med att trava balanserat på rakt spår och att orka gå i ökad tölt efter galopp gör att slutpoängen inte blir så fantastisk även om hon kändes bättre än tidigare i grenen och vi även fick vår första 7:a! Det var skritten som belönades med den, kul eftersom jag verkligen fastnade för skritten på Island!
Assa var en stjärna!
P1 som är 250 pass med startboxar har vi ju till och från lite problem med starten i men denna tävling gjorde hon tre godkända löp av fyra och alla tre godkända starter kändes bra! Tyvärr lite väl tung bana för henne på lördagen när det var försök 3 och 4 och jag kände hur hon märkbart sackade på slutet men hon gjorde ändå alla tre löpen på SM-kvalstid och bästa var på 24,51 vilket är årsbästa!
Assa i P1!
I stilpass så var jag som vanligt på senaste tiden fokuserad på läggningarna och båda satt! 5,0 för båda. 7,0 för passkvalitet rakt igenom och hyfsat snabba tider (kan nog våga gasa lite mer här sen!). Även godkända nedtagningar så slutpoängen blev 6,54 vilket är nytt personbästa! Detta trots att himlen öppnade sig och bjöd på ösregn under tävlingen! Poängen räckte även till en 8:onde plats totalt, detta i ett startfält på 54 startande!
Söndagen är traditionsenligt speedpassdag. Tufft för de hästar som går alla löpen alla dagarna! Assa sov när jag gjorde iordning henne men så fort jag satt upp kändes hon pigg! Vi startade ganska tidigt och jag fokuserade på att hålla henne lite ”på tårna” innan start vilket nog var en bra taktik. Smackade lite o peppade när vi väntade på vår tur för att få känslan av att hon ”laddar” och det verkade funka. Hon kommer in på banan, tar pass ganska fort och när vi närmar oss startlinjen petar jag på lite med spöet och hon lägger i sista växeln för att klippa mållinjen på 8,14! En hundradel snabbare än förra året på ÖSM där vi tog vårt tidigare personbästa, kul! Ville såklart gärna finputsa tiden något men löp nr två gick på 8,17 och vi hamnade till sist på 11:e plats totalt. Ruskigt snabba hästar med 9 tider under 8 sekunder, wow!
Nu väntar två och en halv vecka med mycket vila, promenader och gräsbetande för Assa för att formtoppa inför SM som ju går av stapeln andra helgen i Juli i Eskilstuna. Kanske det kan bli ytterligare förbättringar i framförallt stilpassen då?
Igår var vi iväg och tränade på att rida pass igen! Dagen till ära var Assa nybadad och sken som aldrig förr. Skeids tävlingar på Toftinge är alltid härligt att besöka och det är lagom tidig start att börja vid 10:00. Detta gör att vi kan åka hemifrån i normal tid och ändå hinna dit lagom till incheckning!
Jag började dagen med att lära mig läxan: Jogga med hästen INNAN veterinärbesiktningen. Ja, jag vet att man ”borde” men det har sällan behövts på Assa. Just igår fick hon världens hostattack dock stackarn. Rakt ut och springa efter att ha stått i en dammig box. Onödigt! Noggrann veterinär innebar tempning på hästar som hostade (nej, vi var inte de enda…) men den var väldigt normal och vi fick starta. Nästa gång blir det lite mer jogging innan vi ska visa upp oss!
Tävlingen inleddes med stilpass och vi startade långt ner på startlistan vilket innebar nästan 25 minuter efter uppvärmningen. Lagom lång tid för att bli lite nervös… Hade provlagt henne innan start och då hade hon landat i korsgalopp i nedtagningen och den känslan är ju aldrig rolig inför en start. Samtidigt ville jag inte pressa ur för mycket utan spara henne till banan. I första försöket så gick det dock bra, läggningen var lite utdragen och även om hon inte galopperade över linjen så var det rolligt fram till 50-meter, sedan kastade hon in i passen och accelerade fint. Nedtagningen var utdragen men kändes ändå ok! Fick inte superhög poäng för nedtagningen men vet inte varför… Hon var inte nere i skritt men det var lugnt och fint och hon kom i högt tempo. Här vill jag verkligen att det införs domarkommentarer känner jag! Nåväl, lite mer oharmoni i andra läggningen men annars rätt lika. Exakt samma tid 9,07 i båda löpen och en slutpoäng på 6,30, vår tredje högsta någonsin så jag är supernöjd! Det är ingen prisutdelning på de här tävlingarna men vi kom trea av drygt 25 ekipage så det kändes också roligt!
I P1 (250 meter pass) som var direkt efter så fick vi tyvärr katastrofstarter i båda löpen. Hon står o darrar, dörrarna öppnas, jag gasar till (övertaggat !) och hon kastar sig ut i galopp. Detta trots att jag tänker innan ”andas, följ bara med och rid försiktigt”. Jag blir helt enkelt lite för ivrig när dörrarna öppnas tror jag… så galet svårt!! Första gången lyckades jag lägga ändå och hon gick sjukt fort, men med starten som vi tappade sekunder på så blev tiden i mål ändå rätt långsam (runt 26,30) och i andra försöket gav jag upp lite när Anna och Ljomi försvann längre och längre bort…
Jag hade ändå fått ut det jag ville från dagen och kände att fyra löp i värme var ganska lagom när det är 1,5 vecka till ÖSM så efter passlöpen så strök jag mig från speedpassen så vi kunde åka hem i lagom tid istället. Skönt och lagomt avancerat! På lördag ska vi tävla i Gimo men då är det fyrgång och tölt med Bylting och Aska. Nästa vecka åker vi sedan till Stenholmen med Aska och Assa för en långhelg på ÖSM som är en av de större tävlingarna i Sverige!
Ingen fotograf igår men här är en gammal bild från SM på Strömsholm:
I helgen var det dubbla tävlingar på Häringes bana som numera är värd för tävlingar som anordnas av föreningen Häringetävlingar. Jag valde att rida på lördagens SM-kval för att på så sätt kunna agera domare på söndagen!
Med mig tog jag Bylting och Aska och jag hade som tur var stor hjälp av Katja (tack!) eftersom släpet är en bra bit från banan och jag red båda hästarna i samma grenar.
Aska var precis som sist en stjärna att ha med sig. Lugn och cool! Inte helt redo när det gäller att orka ta sig runt en ovalbana (som var lite tyngre än vår ridbana) i ren tölt och vi hade en del balansproblem och dessutom en del travtakt. Särskilt i tölt-klassen kände jag redan när jag red in på banan att rumpan var långt bakom och att halvhalterna inte riktigt fungerade heller. Det var bara att göra det bästa av situationen. Hon ökade fint i temposkillnaderna men i ökade tölten så avslöjades obalanserna ännu mer och varje kurva bestod mest av galopp. I fyrgången så var arbetstempot något bättre. Hon var fortfarande travtaktig men inte lika stark. Dock fortfarande obalanserad i trav och ökad tölt. Skritten gick ok men vi måste öva på att komma in i bra skritt direkt. Galoppfattningar är min stora issue på tävlingsbana och jag klantade mig och fattade fel galopp, ett snabbt byte ger ändå avdrag men här kändes hon riktigt fin!
Aska innan start
Bylting var på första tävlingen för säsongen och redan på uppvärmningen taggad till tusen! Hon styvnar nåt steg här och var och vi har aldrig tävlat T1/T3 (med temposkillnader) innan. I korta tempot var jag lite väl försiktig med energin och då blev hon extra styv i länden dessutom. Ökade blev det några balansproblem men annars kändes det som att hon hade kunnat gå hur länge som helst. Slutpoäng 5,67 vilket jag är supernöjd med.
I fyrgången landade poängen betydlig lägre. Hon travade så fint på uppvärmningen men att precis när man ska göra en travövergång bli omriden av en häst som travar snabbare är inget som Bylting riktigt funkar med än. Hon ville bara tävla efter så här blev det inte mycket poäng. Skritta var heller inget som fungerade för dagen så även om tölt och galopp kändes helt ok (formen är inte helt stabil än) så blev slutpoängen inte så hög som den skulle kunna vara. Har för mig att Bylting fick 5,07 och slog Aska med en tiondel eller så.
Bylting i ökad töltGalopp!
Idag skulle jag och Assa åkt till Norrtälje och tävlat pass men blev attackerad av ett förkylningsvirus i helgen så vi är hemma och vilar lite extra så att vi blir friska innan helgens äventyr när jag ska till Tänndalen!
Helgen har ägnats åt tävling på fina Himmelstalund. Det börjar bli en tradition att åka till Norrköping i början på säsongen då de är en av de få tävlingsplatser förutom Skeid där det finns bra startboxar för Assa och de alltid erbjuder P1 och P3.
Veteranen Assa
Assa är 17 nu och passhästar blir bara starkare och starkare. Helgens bästa med henne var att bekräfta att förra tävlingens passläggningar ur galopp i stilpassen inte var en ren slump då vi även nu satte läggningar med poäng på 5,5 respektive 6,0. Tyvärr klantade jag mig lite i egna nedtagningen och nollade den men vi slutade ändå på 6,03 totalt och en tredjeplats! I P1 gick alla starter bra men de två sista försöken idag så var Assa riktigt trött kändes det som så den snabbaste tiden gjorde vi på det första löpet: 24,60 vilket känns bra! Inte vår snabbaste tid, men helt klart bland de bättre. Här kom vi tvåa! I Speedpassen blev det också en gul rosett (trea). Spännande värre då vi var två som hade 8,30 sekunder efter första försöket men jag fick se mig slagen efter försök nummer två där vi inte förbättrade tiden. Överlägsna i alla tre passgrenar denna helg var Moa och Mökkvi så stort grattis till er!
Prisutdelning i P2
Assa känns galet stabil i passen och riktigt skönt att prestera på SM-kvalsnivå på alla tre grenarna på denna tävling!
Debutanten var Aska!
Första tävlingen och även första gången hon satte sin fot på en ovalbana. Vi har övat lång och låg, börjat samla och ha fokus på kontakt. Detta var ganska bortblåst när vi kom in på banan i första grenen T3. Hon blev hög i formen och tappade rumpan, jag drev och hon svarade med att sänka ryggen och vifta lite mer med frambenen och bli lite travtaktig, huh! Lite bättre i steglängdsökningar och ökade tempot men kontakten var bristfällig och det känns som att vi behöver träna en del på tävling. Slutresultat på 4,77. I fyrgången (V2) var mitt fokus lugn och harmonisk. Här var kontakten bättre men energin låg. 5,27 blev slutresultatet så helt klart godkänt även om både tölt och trav hade lite balansproblem.
Tölt!Trav!
På grund av massa strykningar fick vi chans att rida B-final i båda grenarna och den chansen tog jag. Bort med tunga boots men på med stångbett. Vet inte om det var ett smart val men Aska är mycket tränad på stång på Island. Nackdelen är att hon kortar överlinjen något men fördelen inne på ovalbanan är att hon inte rusar ifrån mig… Av det minst onda valde jag nu denna väg och i T3 blev det tyvärr en hel del galoppinslag i ökningarna men de två första momenten gick något bättre och sammantaget slutade vi på något högre poäng än uttagningen, 4,83. I V2-finalen rollade vi oss igenom tölten och traven, samlade poäng i skritt och galopp och fick godkända poäng på ökade tölten. 5,22 blev slutpoängen.
Oavsett poängen får Aska MVG på att vara med på tävling. Hoppade inte runt något, klarade av att stå i hage, veterinärbesiktigas och liknande. Det läskigaste av allt var domarnas plasthandskar samt rosetterna men det får vi öva vidare på!
Idag var det dags för årets första tävling. Passklubben Skeid ordnar precis som förra året välplanerade passtävlingar på Toftinge (Norr om Norrtälje) som är så väl värt att åka på för det proffsiga arrangemanget och den goda stämningen! Eftersom jag har varit ute och farit hela våren var jag först inte ens säker på om jag skulle vara med och rida men bestämde sedan att det är bra för motivationen och väldigt nyttigt för Assa att få starta i startboxar också.
Morgonen kunde vara lugn då tävlingen började vid 14.00 och jag ägnade förmiddagen åt att med pälsglans och torrschampo försöka få Assa lite renare än vad hon är till vardags. Lastar in häst, hund och oss själva i bilen och rullar iväg! Efter någon timme så inser jag plötsligt att ”Jag har glömt hjälmen hemma!”. Nu är hjälmar något som brukar gå att få tag på men kändes som ett väldigt onödig stressmoment men försökte att ta det lugnt tills vi var framme i alla fall.
Vackra Toftinge!
Vi är på plats i hyfsat god tid och jag tar ut hunden och börjar direkt jakten på hjälm. Frågar några bekanta om de råkar ha med en extra men får sedan hjälp av Emelie som kunde ringa Göran från passgruppen och han hade som tur var en hel Ikea-kasse med hjälmar som kan användas för passfunktionärerna. TACK till er båda för att jag kunde låna en av dessa, det var en lättnad och gjorde att jag sedan kunde fokusera på ridningen.
Eftersom alla passgrenarna går efter varandra hade jag inte bokat en hage men däremot är det när man tävlar i pass väldigt mycket väntan mellan varje heat. Dagen börjas med en uppvärmning men sedan är det mest att gå och vänta, köra ett lopp och sedan vänta igen… Lite som höjd eller längdhoppare kanske?
Första grenen ut var i alla fall P1. Vi gick mot Moa och Mökkvi i heat nummer tre och en lugn stämning runt boxarna och kort väntan där inne passade oss utmärkt. Assa kom ut bra ur boxen och smäller iväg i en bra pass! Det är tungt på kanterna men hade till och med sinnesnärvaro att styra henne mot mitten på banan. Dock märkte jag att hon efter vinterns lugnare träning är ovan att sprinag såpass långa sträckor och de sista femtio meterna sackade hon märkbart. Vågade dock inte driva för mycket eftersom jag då var rädd att hon skulle slå upp istället men vi höll passen över mållinjen och tiden 25,55 räckte till SM-kval (under 26 sek). I nästa heat ville jag gärna slipa lite på tiden och stämningen i boxen kändes bra igen men av någon anledning blev det galopp ut ur boxen. Jag ville lägga henne utan att tappa för mycket fart men det resulterade i att hon bara blev starkare i galoppen och vi fick ingen tid.
Sedan laddade vi om inför speedpass med lite kaffe och mellis för mig och hö för Assa. Vi var ganska långt ner i startlistan i grenen och häst efter häst innan oss fick röd flagga. Jag hade märkt att banan var lite gropig och mjuk men Assa brukar kunna hantera sånt. När det väl var dags så vågade jag dock inte gasa järnet utan istället så fokuserade jag på säkerhet och vi sprang i mål på 8,99. Helt ok och jag har en kvaltid i grenen sedan i höstas. I år är dock kvalgräns 8,50 så de tiderna ska vi försöka ligga på lite mer stabilt senare under säsongen. Heat nr 2 hade jag ambition att gasa mer men det kändes lite wobbligt och gick istället något långsammare, 9,07 om jag inte minns fel. Assa är harmonisk och stark efter vinterns träning men det märks att snabbheten är något som hon kommer behöva jobba lite på under våren.
Sista gren för dagen var Stilpass PP1 och här ändrades också kvalgränserna från 5,60 till 5,90 inför denna säsong. Något som gjorde att jag i höstas bestämde mig för att överge min gamla ”taktik” då jag helt enkelt låtit Assa ösa på från start och istället börja öva läggning ur galopp. Något som kan gör att jag riskerar att inte få galopp men en sämre tid, eller få galopp och ingen pass. Idag satt dock allt på första heatet. Vi skrittade in i tratten, fattade galopp och la oss sedan i pass smidigt och det gick snabbt! Poängen var mellan 6 och 7 av alla domare och tiden under 9,1 så totalpoängen på loppet blev hela 6,75! Stilpass är ju dock såpass jobbigt att man måste lyckas på båda sina försök så det var bara att ladda om och försöka replikera samma utförande igen. Lite sämre läggning gav något sämre tid men poängen höll sig ändå över 6 och totalt blev min stilpasspoäng 6,50 vilket är nytt personbästa och SM-kval med råge, så roligt!!
Glada efter den långa men väldigt lyckade dagen!
Nu är jag kvalad i alla våra grenar vilket jag inte trodde inför dagens tävling men det känns väldigt skönt inför resten av vårsäsongen att kunna fokusera på att finslipa detaljer utan att känna att jag behöver jaga kvalpoäng. Nästa tävling är i Norrköping om två veckor och då ska både Assa och Aska få följa med. Hoppas på lika fint väder som idag och ännu snabbare bana!
I Söndags var det dags för mig att debutera som tävlingsarrangör. Spännande och nytt! Då jag sedan i maj är regionsansvarig för Tölt in Harmony ville jag att tävlingsformen skulle få komma igång i regionen och vad är då bättre än att helt enkelt ordna en tävling?
Som tävlingsplats valde jag att hyra in mig i Jursta ridhus som är hela 20*60 meter och eftersom min tanke från början var att jag gärna själv ville tävla anlitade jag även två externa och väldigt kompetenta domare: Lena Lennartsson och Gunilla Lindgren som båda är eldsjälar och ytterst aktiva inom TiH!
Vi hade hela 24 anmälda men som vanligt blir det ett visst bortfall på grund av sjukdomar hos häst/ryttare och på söndagen var det 17 ekipage som checkade in på Jursta gård. Tappra ryttare som trotsade regn och rusk. Tyvärr gjorde även det ihållande regnet att vi fick parkera på gårdsplanen istället för på ängen, vilket även gjorde att framridningsmöjligheterna minskade markant. Inför nästa tävling går diskussionerna om det går att korta av tävlingsbanan och använda en del av ridhuset till framridning, i alla fall om vädret ska vara emot oss även då.
Att rita upp banan tog lite längre tid än beräknat men med rep och trädgårdskalk fick vi till riktigt fina linjer!
Jag och Kalvefallarna ritar banan!
Åsa Strandberg fångade mig på bild mitt i förberedelserna. Enkelt men funktionellt sekretariat!
Tävlingen
Vi började dagen med Nivå 1. Detta är den enklaste nivån där deltagarna bedöms utifrån de tre första stegen på utbildningsskalan: Lösgjordhet, takt och kontakt och där de även kan välja om de vill rida sitt program i tölt eller i trav. De flesta deltagarna valde att rida i tölt men vi hade tre stycken som istället valde att trava. Två av deltagarna i klassen var ungdomar och är man under 15 så kan man även få programmet uppläst för sig, ett alternativ som en av ungdomarna utnyttjade. Att rida fel väg ger nämligen 2 poängs avdrag och även om banan inte är så komplicerad är det något som lätt händer när man är i en tävlingssituation. Efter ett gäng uttagningar så kunde vi utse två segrare: Jannicke Sainmaa med hästen Þorri fra hejelte (poäng: 5,9) och Beatrixe Eversson med hästen Hrimandi från Haganäs (poäng: 5,0)
Efter lunch var det dags för Nivå 2. Denna nivå innebär en högre svårighetsnivå då det dels är fler delar ur utbildningsskalan som vägs in i bedömningen (Rakriktning och Schwung) och dels innebär svårare moment eftersom volterna man rider på är mindre och sista momentet innefattar steglängdsökningar i tölt. Det roliga är att många av deltagarna faktiskt red bättre på denna nivå, något som domarna även kommenterade till mig i pausen! Kanske släppte nerverna lite? Efter uttagningarna kunde vi utse två segrare även här: Jenny Hedman på hästen Glói frá Sölvabakka (5,6) och Beatrixe Eversson med hästen Hrimandi från Haganäs (poäng: 5,5).
Segrarna i nivå 2 var även de två deltagare som hade anmält att de ville rida Nivå 3. En nivå som allmänt anses vara en mästarklass och som aldrig förut genomförts på en officiell tävling! Mycket spännande för både ryttare och domare med andra ord! Här vägs även samling in i bedömningen och ett av momenten ryttarna ska visa är åtta-metersvolter från diagonalen där de obehindrat ska kunna växla mellan höger och vänsterställning samt rakriktning. Båda ekipagen skötte sig strålande och belönades självklart med varsin förstaplats-rosett. Poängen som delades ut var 5,3 till Beatrixe Eversson med hästen Hrimandi från Haganäs och 4,8 till Jenny Hedman på hästen Glói frá Sölvabakka.
Vinnarna i Nivå 2 och 3! Beatrixe och Hrimandi samt Jenni och Gloí!
Långväga gäster och tävlingsdebuterande ekipage!
Extra roligt är det att uppmärksamma att vissa av de tävlande hade rest långt för att vara med och tävla. Jenny och Veronica åkte ända ifrån Östergötland och hade även med sig sin coach Åsa! Jannicke får också räknas som långväga då hon bor utanför Västerås! Något som visar på ett sug efter att tävla i denna nya tävlingsform och jag hoppas verkligen att fler tar på sig att arrangera tävlingar. Samtidigt så hade vi flera lokala ekipage och jag vill särskilt ge en stor eloge till några av våra egna medryttare på Drakboda som gjorde sin tävlingsdebut. Några red sin första tävling någonsin och andra sin första tävling för Islandshästar, jättekul!
Anna och Lillan gjorde tävlingsdebut på fina 4,6 och slutade på 6:e plats!
Utvecklingen av tävlingsformen
För att ytterliga hjälpa till att utveckla tävlingsformen men även för att jag kan utvecklas som tävlingsarrangör, svara gärna på denna korta enkät! Var du inte med på tävlingen så kan du ändå besvara de första frågorna. Tack på förhand!
Resultat
Nivå 1
1 Jannicke sainmaa Þorri fra hejelte 5,9
2 Camilla Vinberg Hamingja från Drakboda 5,5
3 Kamilla Gaude Sigrún från Kranglan 5,1
3 Jannicke sainmaa Von frá Undirfelli 5,1
5 Veronica Hansson Brangenfeldt Rún frá Framnesi 4,9
6 Anna Frössling Mattsson Sumargjöf fra Leirubakka 4,6
7 Gisela liljeqvist Fylkir från Örvik 4,3
8 Ulrika Bjare Glámur från Gillberga 4,1
9 Malin Wärn Fjalar fr Gelebo Gård 3,8
10 Evelin Skogsberg Assa frá Árbakka 3,6
11 Marie Skogsberg Silfur-Thokki f Hvidagården 3,5
12 Marie Ankarstav Héðinn från Drakboda. 3,1
13 Monica Dellgar Mánadis Frá Korpu 3,1
14 Sarah Olofsson Aska frá Leirubakka 2,9
Nivå 1 – Ungdom
1 Beatrixe Eversson Hrimandi från Haganäs 5
2 Alice Dellgar Mánadís Frá Korpu 3,5
Nivå 2
1 Jenny Hedman Glói frá Sölvabakka 5,6
2 Jannicke Sainmaa Þorri fra hejelte 5,1
3 Camilla Vinberg Hamingja från Drakboda 5
4 Kamilla Gaude Sigrún från Kranglan 4,5
5 Jannicke Sainmaa Von fra undirfelli 3,8
6 Marie Skogsberg Silfur-Thokki från Hvidagården 2,8
7 Evelin Skogsberg Assa frá Árbakka 1,8
