Inlägget gjort

Veteranen och Debutanten

Helgen har ägnats åt tävling på fina Himmelstalund. Det börjar bli en tradition att åka till Norrköping i början på säsongen då de är en av de få tävlingsplatser förutom Skeid där det finns bra startboxar för Assa och de alltid erbjuder P1 och P3.

Veteranen Assa

Assa är 17 nu och passhästar blir bara starkare och starkare. Helgens bästa med henne var att bekräfta att förra tävlingens passläggningar ur galopp i stilpassen inte var en ren slump då vi även nu satte läggningar med poäng på 5,5 respektive 6,0. Tyvärr klantade jag mig lite i egna nedtagningen och nollade den men vi slutade ändå på 6,03 totalt och en tredjeplats! I P1 gick alla starter bra men de två sista försöken idag så var Assa riktigt trött kändes det som så den snabbaste tiden gjorde vi på det första löpet: 24,60 vilket känns bra! Inte vår snabbaste tid, men helt klart bland de bättre. Här kom vi tvåa! I Speedpassen blev det också en gul rosett (trea). Spännande värre då vi var två som hade 8,30 sekunder efter första försöket men jag fick se mig slagen efter försök nummer två där vi inte förbättrade tiden. Överlägsna i alla tre passgrenar denna helg var Moa och Mökkvi så stort grattis till er!

Prisutdelning i P2

Assa känns galet stabil i passen och riktigt skönt att prestera på SM-kvalsnivå på alla tre grenarna på denna tävling!

Debutanten var Aska!

Första tävlingen och även första gången hon satte sin fot på en ovalbana. Vi har övat lång och låg, börjat samla och ha fokus på kontakt. Detta var ganska bortblåst när vi kom in på banan i första grenen T3. Hon blev hög i formen och tappade rumpan, jag drev och hon svarade med att sänka ryggen och vifta lite mer med frambenen och bli lite travtaktig, huh! Lite bättre i steglängdsökningar och ökade tempot men kontakten var bristfällig och det känns som att vi behöver träna en del på tävling. Slutresultat på 4,77. I fyrgången (V2) var mitt fokus lugn och harmonisk. Här var kontakten bättre men energin låg. 5,27 blev slutresultatet så helt klart godkänt även om både tölt och trav hade lite balansproblem.

Tölt!
Trav!

På grund av massa strykningar fick vi chans att rida B-final i båda grenarna och den chansen tog jag. Bort med tunga boots men på med stångbett. Vet inte om det var ett smart val men Aska är mycket tränad på stång på Island. Nackdelen är att hon kortar överlinjen något men fördelen inne på ovalbanan är att hon inte rusar ifrån mig… Av det minst onda valde jag nu denna väg och i T3 blev det tyvärr en hel del galoppinslag i ökningarna men de två första momenten gick något bättre och sammantaget slutade vi på något högre poäng än uttagningen, 4,83. I V2-finalen rollade vi oss igenom tölten och traven, samlade poäng i skritt och galopp och fick godkända poäng på ökade tölten. 5,22 blev slutpoängen.

Oavsett poängen får Aska MVG på att vara med på tävling. Hoppade inte runt något, klarade av att stå i hage, veterinärbesiktigas och liknande. Det läskigaste av allt var domarnas plasthandskar samt rosetterna men det får vi öva vidare på!

Inlägget gjort

Varför tränar jag?

Först och främst för att det får mig att må bra! Både fysiskt och psykiskt. Jag blir pigg och glad efter ett träningspass. Det betyder dock inte allt det alltid är lätt att ta sig iväg och just styrketräningspassen får mig sällan att hoppa av glädje, men då gäller det att hitta sin egen motivation till varför man gör det. För mig är styrketräningen ett sätt att bli bättre och starkare i mina andra favoritsporter: Ridning, snowboard och mountainbike framförallt.

I helgen sände jag många tacksamma tankar till vinterns benböj som fick mig att utan större problem klara fyra dagars toppturande och inte ens känna mig så sliten efter dagen då vi var ute i drygt 6 timmar och gick uppför totalt c:a 1600 höjdmeter (fördelat på tre långa åk). Visst blev jag svettig och flåsig och visst kände benen bitvis tunga men det var hela tiden på rätt sida av ”hanterbart”. Jag är ju Snowboardåkare och har sedan denna säsong en så kallad Splitboard som man kan dela på, sätta på stighudar och sedan använda som skidor när det går uppför. Häftigt och väldigt kul!

Vi var alltså ett gäng på 7 personer som var uppe vid Sylarna (en del av jämtlandstriangeln) och ägnade dagarna åt toppturer, sov några av nätterna i tält och avnjöt god mat, bastu och sällskapsspel på kvällarna.  Trots att vädret hade lovat mulet så fick vi bara sol på dagarna och även om kylan bet och vinden bitvis blåste så är ju fördelen med att tura att värmen snabbt kommer upp!

Anders tar ledningen!
Vi hade med oss en äventyrshund också, Kira!
Våra spår från två åk!
Utför i fluffsnö!

Med lång tid kvar till nästa vinter så gäller det kanske att såsmåningom hitta något annat som kan motivera mig till de där extra benböjen,  men just nu ska det mest bara bli kul att komma tillbaka in i rutinerna med träning av både hästarna och mig själv!

Inlägget gjort

Lär hästen hantera sina rädslor

För några veckor sedan fick jag äran att få vara med när Sophie hade ute John Ricketts för en lektion sin pärla.

John är hästkommunikatör och specialist på att bygga upp ett systematisk språk för att hästar ska förstå och kunna hantera nya situationer på ett sätt som upplevs som tryggare för både häst och ryttare. I detta fall har det handlat om att hästen har varit rädd för diverse olika saker och hanterat detta på olika sätt, ibland genom att ”frysa” och bli lite avstängd och ibland genom att ”skutta runt” och vara mer extrovert.

Som John beskrev det har hästen tre naturliga alternativ när den blir skrämd. Springa, slåss eller frysa/stänga av. Vi ryttare vill ju helst inte något av detta utan att hästen, trots att den blir rädd ändå lyssnar och litar på oss och detta behöver vi lära den. Det handlar alltså mer om att lära hästen ett nytt förhållningssätt till sina rädslor, snarare än att vänja den vid allt som den kan eventuellt tänkas stöta på här i livet (för det sistnämnda kan bli svårt att genomföra ;) )

Detta har vi jobbat mycket med uppsuttet redan och är säkert något som många av er känner igen. När vi får en häst som blir spänd, flytta den sidvärtes tills den slappnar av och mjukna då själv. Det är metod som jag upplever fungerar för många hästar i ridningen när de lärt sig systemet. Särskilt Assa har fått jobba mycket så när hon var yngre. Det John lyfte var att när vi jobbar detta, oavsett från marken eller uppsuttet är att det är viktigt att inte bara få en mekanisk reaktion utan även en känslomässig/mental sådan. Det sista är svårare att göra! Backar/flyttar sig hästen bara fysiskt eller är den ”med på noterna” även mentalt? Här gäller det att läsa av hästens kroppsspråk.

Det sista John lyfte var att vi ofta är mycket mer ambitiösa än våra hästar som ju faktiskt är nöjda bara de är trygga. Att hästen inte vill göra som vi vill kan dock bero på olika saker, men hästar är aldrig elaka! Det kan bero på rädslor, missförstånd eller en ovilja att göra sakerna och beroende på skäl så gäller det att arbeta på olika sätt: Skapa lugn, vara tydligare eller skapa en vilja!

Under lektionen var fokus mycket på att lära hästen det nya förhållningssättet. Alltså att utsätta henne för lite obehagliga saker  (ex. presenning och fladdriga band) men samtidigt lära henne att det är lugnt så länge hon behåller fokus på ryttaren och slappnar av.

Otäckt men hanterbart

Väldigt intressant att lyssna på och att följa så får ni chansen att gå en kurs eller deltaga i en clinic så rekommenderar jag det verkligen.

 

Inlägget gjort

Nästa utmaning: Rid med energi

Ok, jag vet mina starka och svaga sidor när jag rider, och en av de svagare är att jag lätt ”nöjer mig” och fastnar i bekvämlighetszonen. Det är nog i och för sig väldigt vanligt när det gäller den egna träningen med. MEN för att vi ska utvecklas och ta det lilla steget extra så kan vi behöva en liten knuff i rätt riktning så att säga.

En klassisk bild som illustrerar detta på sååå många områden:

Våga lämna din bekvämlighetszon!

I tisdags red jag på Aska för Elli efter 10 veckors uppehåll då alla lektionerna har precis krockat med att jag har varit bortrest. Sist jobbade vi i princip bara skritt och övade på att hon inte skulle gå emot handen så fort det blev tryck bakifrån. Eftergift och mjuk nacke var rätt nytt för henne när hon kom till mig, särskilt i kombination med tölt. När jag har varit hemma har jag däremot skött läxan och arbetat mycket skritt och grundtölt samt extremt mycket övergångar så nu har jag en tydligare kontakt och ram men som Elli sa: ”Nu när du har en ram, då kan du ju inte bara bli bekväm och tycka att det är lite trevligt utan nu måste du kunna rida med energi också!”

Så vad har hänt? JO vi har ju genom att jobba skritt utanför bekvämlighetszonen gjort den större så plötsligt är långsam men lite energifattig tölt en NY del av vår bekvämlighetszon. Lägsta-nivån har med andra ord höjts utan att jag riktigt har tänkt på det.

Så utmaningen i tisdags var att behålla lösgjordhet och lära henne att det går att slappna av även med mer energi i både tölt och skritt. Det är tur att vi har lektioner inbokade regelbundet för då är det lättare för mig att behålla detta fokus på träningarna och snart ska vi ju dessutom våga oss ut på tävlingsbanan för första gången!

Inlägget gjort

Havrefrallor – glutenfria och med lågt GI

Åh, vet ni? Nu när jag inte pluggar och inte jobbar mer än 100% så har jag tid att återupptäcka massa trevliga intressen såsom bakning. Jag äter ju mer eller mindre lågkolhydratskost men tycker att glutenfria livsmedel med långsamma kolhydrater såsom havregryn, quinoa och bönor passar alldeles utmärkt för mig. För mycket rågbröd och liknande gör däremot att magen protesterar direkt. Idag fick jag dock tummen ur och gjorde en variant av det havrebröd jag hittade här.  Förutom att receptet är glutenfritt är det även mjölk och äggfritt och därför passar det även en helvegetarisk kost.

Jag gjorde min version lite annorlunda, dels för att havremjölspåsen var 300 gram och dels för att jag gillar aprikos mer än russin. Dessutom hade jag inte physsiliumskal hemma utan bara den malda varianten (som de flesta känner till som fiberhusk). Gott blev det och med ett kokt, skivat ägg så blev det ett utmärkt mellanmål innan kvällsjobb.

Havrefrallor med bovete!

Recept

  • 1 pkt jäst
  • 8 dl svalt/ljummet vatten (ca 30 grader)
  • 300 g Havremjöl (Jag köpte färdigt men går att mala gryn i matberedare
  • 3 dl (180 g) bovetemjöl
  • 1/2 dl  fiberhusk
  • 1 tsk agavesirap (eller honung)
  • 1,5 tsk salt
  • Några torkade aprikoser

Instruktioner:

  1. Smula jästen i en bunke och tillsätt vattnet. Vispa ihop detta och tillsätt även sötningen.
  2. Mät upp resterande torra ingredienser ner i smeten.
  3. Kör med degblandaren eller visp i några minuter.
  4. Ha i hackade aprikoser (eller nötter etc) och rör ihop.
  5. Vänta ca 5 min för att tillåta degen att bli helt klar (fiberhusk suger åt sig vätska)
  6. Klicka ut på en plåt, jag fick ut 12 st!
  7. Låt frallorna jäsa på plåten under bakduk i ca 75 min.
  8. Sätt ugnen på 225°C och grädda i c:a 20 min. Kolla färgen!

Nilla som gjort ursprungsreceptet tipsar även om att det är viktigt att låta frallorna svalna innan man skär upp dem då de annars blir klibbiga! Goda blev de hur som helst och perfekt som frukost eller mellanmål då de pga bovetet har ett lägre GI och både bovete och havregryn bidrar med mer protein än vanligt vetemjöl samt en massa andra nyttigheter.

Inlägget gjort

Årets första tävling

Idag var det dags för årets första tävling. Passklubben Skeid ordnar precis som förra året välplanerade passtävlingar på Toftinge (Norr om Norrtälje) som är så väl värt att åka på för det proffsiga arrangemanget och den goda stämningen! Eftersom jag har varit ute och farit hela våren var jag först inte ens säker på om jag skulle vara med och rida men bestämde sedan att det är bra för motivationen och väldigt nyttigt för Assa att få starta i startboxar också.

Morgonen kunde vara lugn då tävlingen började vid 14.00 och jag ägnade förmiddagen åt att med pälsglans och torrschampo försöka få Assa lite renare än vad hon är till vardags. Lastar in häst, hund och oss själva i bilen och rullar iväg! Efter någon timme så inser jag plötsligt att ”Jag har glömt hjälmen hemma!”. Nu är hjälmar något som brukar gå att få tag på men kändes som ett väldigt onödig stressmoment men försökte att ta det lugnt tills vi var framme i alla fall.

Vackra Toftinge!

Vi är på plats i hyfsat god tid och jag tar ut hunden och börjar direkt jakten på hjälm. Frågar några bekanta om de råkar ha med en extra men får sedan hjälp av Emelie som kunde ringa Göran från passgruppen och han hade som tur var en hel Ikea-kasse med hjälmar som kan användas för passfunktionärerna. TACK till er båda för att jag kunde låna en av dessa, det var en lättnad och gjorde att jag sedan kunde fokusera på ridningen.

Eftersom alla passgrenarna går efter varandra hade jag inte bokat en hage men däremot är det när man tävlar i pass väldigt mycket väntan mellan varje heat. Dagen börjas med en uppvärmning men sedan är det mest att gå och vänta, köra ett lopp och sedan vänta igen… Lite som höjd eller längdhoppare kanske?

Första grenen ut var i alla fall P1. Vi gick mot Moa och Mökkvi i heat nummer tre och en lugn stämning runt boxarna och kort väntan där inne passade oss utmärkt. Assa kom ut bra ur boxen och smäller iväg i en bra pass! Det är tungt på kanterna men hade till och med sinnesnärvaro att styra henne mot mitten på banan. Dock märkte jag att hon efter vinterns lugnare träning är ovan att sprinag såpass långa sträckor och de sista femtio meterna sackade hon märkbart. Vågade dock inte driva för mycket eftersom jag då var rädd att hon skulle slå upp istället men vi höll passen över mållinjen och tiden 25,55 räckte till SM-kval (under 26 sek). I nästa heat ville jag gärna slipa lite på tiden och stämningen i boxen kändes bra igen men av någon anledning blev det galopp ut ur boxen. Jag ville lägga henne utan att tappa för mycket fart men det resulterade i att hon bara blev starkare i galoppen och vi fick ingen tid.

Sedan laddade vi om inför speedpass med lite kaffe och mellis för mig och hö för Assa. Vi var ganska långt ner i startlistan i grenen och häst efter häst innan oss fick röd flagga. Jag hade märkt att banan var lite gropig och mjuk men Assa brukar kunna hantera sånt. När det väl var dags så vågade jag dock inte gasa järnet utan istället så fokuserade jag på säkerhet och vi sprang i mål på 8,99. Helt ok och jag har en kvaltid i grenen sedan i höstas. I år är dock kvalgräns 8,50 så de tiderna ska vi försöka ligga på lite mer stabilt senare under säsongen. Heat nr 2 hade jag ambition att gasa mer men det kändes lite wobbligt och gick istället något långsammare, 9,07 om jag inte minns fel. Assa är harmonisk och stark efter vinterns träning men det märks att snabbheten är något som hon kommer behöva jobba lite på under våren.

Sista gren för dagen var Stilpass PP1 och här ändrades också kvalgränserna från 5,60 till 5,90 inför denna säsong. Något som gjorde att jag i höstas bestämde mig för att överge min gamla ”taktik” då jag helt enkelt låtit Assa ösa på från start och istället börja öva läggning ur galopp. Något som kan gör att jag riskerar att inte få galopp men en sämre tid, eller få galopp och ingen pass. Idag satt dock allt på första heatet. Vi skrittade in i tratten, fattade galopp och la oss sedan i pass smidigt och det gick snabbt! Poängen var mellan 6 och 7 av alla domare och tiden under 9,1 så totalpoängen på loppet blev hela 6,75! Stilpass är ju dock såpass jobbigt att man måste lyckas på båda sina försök så det var bara att ladda om och försöka replikera samma utförande igen. Lite sämre läggning gav något sämre tid men poängen höll sig ändå över 6 och totalt blev min stilpasspoäng 6,50 vilket är nytt personbästa och SM-kval med råge, så roligt!!

Glada efter den långa men väldigt lyckade dagen!

Nu är jag kvalad i alla våra grenar vilket jag inte trodde inför dagens tävling men det känns väldigt skönt inför resten av vårsäsongen att kunna fokusera på att finslipa detaljer utan att känna att jag behöver jaga kvalpoäng. Nästa tävling är i Norrköping om två veckor och då ska både Assa och Aska få följa med. Hoppas på lika fint väder som idag och ännu snabbare bana!

Inlägget gjort

Liten flyttar hemifrån!

Idag har jag och mamma åkt fram och tillbaka till Stenholmen då det var dags för Hjálmar att flytta hemifrån! Aska och Andrá är tacksamma för att bli av med terroristen och han lär få det riktigt kul med jämnåriga polare. Att lasta ett föl kan alltid vara ett äventyr men detta gick väldigt smidigt. Vi backade upp släpet mot stalldörren och det räckte med en hand på rumpan och lite tryck i grimskaftet för att han efter lite tvekan skuttade in i släpet. Hela resan stod han helt coolt och lugnt och trots att det tar tre timmar till Stenholmen verkade han inte vara särskilt svettig eller liknande när vi var framme vilket oftast är ett gott tecken på att resan inte varit allt för jobbig.

Lite bilder från ihopsläppet kommer här:

Hela flocken i fullt ös!
Tjena kompisar!
Lite gnagande ingår…
Skäcken var ranghögst och undersökte Hjálmar lite extra
Hopp och skutt!

Nu är det bara ettåringar i flocken och till sommaren så blir de ihopsläppa med de äldre grabbarna också i en enda jätteflock. Bra för både kropp och knopp att växa upp på stora fält med många kompisar.

Inlägget gjort

Låt våren komma!

Åh vad jag har försummat hemsidan de senaste månaderna. Jag har i och försig ganska giltiga skäl då jag har varit bortrest (reseledare i alperna för UCPA) och parallellt pluggat till personlig tränare. Samtidigt valde min hemsida att krascha då den design jag hade förut inte var kompatibel med den senaste wordpress-uppdateringen. Kaos med andra ord!

Nu är dock det åter till det normala, nästan. Skillnaden är att jag framöver kommer lägga betydligt mer fokus på det egna företagandet vilket känns otroligt kul!

Första säsongen som guide för UCPA är avklarad och det har varit så roligt att hänga mer i alperna och samtidigt träffa massa grymma människor. Förra veckan fick jag dessutom beskedet att den sista delen på PT-utbildningen också är klar så nu väntar jag bara på själva licensen!

 

På topptur med splitboard är en av favoritsysslorna på vintern!

Jag har haft ett intensivt halvår på Lillsveds folkhögskola där vi har pluggat alla sorters träning, kost, hälsa, men även coachning och anpassning av träning beroende på individuella förutsättningar. Det sistnämnda är något som jag har uppskattat väldigt mycket då jag framförallt vill hjälpa sk. ”vanliga” människor att hitta rutiner och en hälsosammare livsstil som funkar i längden. Såklart med extra fokus för oss ryttare då det är något jag själv har koll på!

I påsk ska jag suga ut det sista ur vintersäsongen 2017 med ett par dagars toppturande runt Sylarna och Storlien tillsammans med min bror men sedan är jag redo att ställa undan brädan fram tills nästa säsong!

Nu i april och maj ser jag annars mest fram emot att få mer rutin på hästeriet, starta igång tävlingssäsongen och även få ut Aska och Bylting på tävlingsbanan! Har varit såå kul att rida de gånger jag varit hemma. Båda dessa tjejer är så härliga och dessutom otroligt olika till sin personlighet. För er som undrar om Kveikja är kvar? Ja, hon var lite för populär hos andra medlemmar i familjen för att jag skulle få tillåtelse att sälja henne, så hon är kvar på Drakboda! Däremot ska vi imorgon vinka hej då till Hjálmar och efter det är det dags att ta tag i ”projekt sätta igång Andrá” som såsmåningom också hon kommer bli till salu.

Att jag jobbar med med både häst och hälsa kommer även göra att jag framöver kommer ha tid och energi till mer inriktade blogginlägg inom båda dessa områden så ”stay tuned”…!

Inlägget gjort

Snöbus med vinterglad häst!

Äntligen fick vi några dagars snö här i Stockholmsområdet just nu! Häromdagen lyckades vi tajma snö, solsken och ridning på en äng och pappa var där och kunde föreviga det hela.

Jag vet inte vad som hänt med Bylting just nu men hon är väldigt, väldigt pigg! Hoppar jämfota när man ska sitta upp såpass att jag behöver köra longering innan uppsittning. Efter 20 varv i galopp så slappnar hon av, frustar och är ”uppsittningsbar”. Djupsnö uppskattade både hon och jag:

 

Bylting snö 1

 

bylting snö 2

 

bylting snö 3

 

bylting snö 4

 

 

Inlägget gjort

Kveikja frá Leirubakka – till salu

På jakt efter en ny bästa vän? Jag måste dra ner lite på hästantalet och vill först och främst kolla intresset bland närmaste bekantskapskretsen samt er som läser min blogg:

Kveikja är ett trevligt och socialt rödblackt sto född 2013. MYCKET stabilt psyke. Påbörjad inridning och hittills okomplicerad i både inridning och i all form av hantering. Både töltar och travar naturligt. Tömkörning förstod hon direkt och andra gången med ryttare på ryggen red jag själv i skritt och trav.image

Nyfiken och längst fram i flocken!
Nyfiken och längst fram i flocken!

Jag har ägt henne sedan hon var föl och köpte henne då hennes mamma var en fantastisk ridhäst. Stabil, trygg men ändå villig. Hon har samma pappa som min Bylting (Kyndill frá Leirubakka, e: Keilir frá Midsitju) och samma mamma som min Aska (Bryggja frá Árbakka).

Kveikja importerades i maj 2016 och har vuxit upp i storflock på Island. Hon går nu i lösdrift. Hennes helsyster Stefna har jag haft på träning under en period och var också mycket trevlig att rida på.

Säljes då jag har för många hästar och inte hinner ge henne den tid hon förtjänar. Efter lite arbete i höstas vilar hon nu!

Kveikja har medelvilja och kommer att bli en perfekt häst för dig som vill rida kurser och kanske tävla på klubbnivå. Hon har snygg exteriör, stor och välvuxen redan som 3,5 år och rör sig fint även oskodd!

Pris: 35000:- Inkl moms

Kontakta mig först och främst via mail (malin.stang@gmail.com)