I början av veckan var jag och Bylting på besök på Segersgården hos Elli och Antonia för att rida kurs. Jättetrevligt arrangerat med spontana ”miniclinics” mellan ridpassen när Elli visade sina träninghästar och berättade lite om dem. För oss kursdeltagare fanns det möjlighet att sitta både utanför banan eller inne på banan om man ville lyssna mer (men där var det då en ”tyst zon” av förklarliga skäl).
Jag har inte brivit drillad i sits och inverkningar ordentligt sedan jag red för Hinni vilket var ett antal år sedan. Även om jag blivit av med lite av min skevhet tack vare naprapatbesök och yoga så har jag såklart lagt mig till med lite nya ovanor och Elli lokaliserade även direkt min spända ländrygg men även Byltings styvhet i bogarna.
Första kursdagen lade vi fokus mer på Bylting och hur jag med hjälp av framförallt sätet kunde rida för att lösgöra hennes bogar och få henne slappna av i halsen samtidigt. Detta gjorde vi bland annat genom att rida utåtställd på volt och korsa ytter framben övre det inre. Jag fick arbeta med att tydligt rikta blicken dit jag skulle och trampa i stigbygeln men utan att förflytta överlivet. Mycket nyttigt även om Bylting till en början inte alls var helt med på noterna. Hon var för övrigt snarare lugn än hetsig så nu är det nog läge att rida fram igen så hon inte tappar sin vilja. Det är även nyttigt att höra från någon annan att hästen nu inte längre helt behöver ”unghästridas” och att jag kan öka kontakten mer nu.
Dag två var det dags för mig att drillas. Upp med bröstryggen, slappna av i ländryggen, bak med axlarna och sedan sidoförflytta hästen med hjälp av höfterna. Ge utrymme för kroppen att kunna andas. Var still och följsam när hon gör rätt. Jag har också lagt till mig med en ovana att alltid fånga upp inner bog med hjälp av innertygeln när hästen faller in på volt eller skjuter fram innerbogen på rakt spår och här fick jag nu hjälp att hitta nya vägar till målet. Jag blev nog riktigt sammanbiten där ett tag men oj vad nyttigt det är! Målet är ju en avslappnad med stabil sits men just när man ska omprogrammera något i kroppen, ja då är det mest spänt överallt känns det som.
Kan även bjuda på några bilder då mamma filmade lite när jag red:
