Jag var ju till Wången och tävlade förra helgen och tänkte jag skulle ge en liten rapport om det!
Aska var trygg och stabil men har känts lite trött på grund av pälssättning så i T7 red jag henne utan boots då hon annars kan tendera travtakt. Takten var ren men hon var lite på framdelen och med poängen 4,97 vann vi även om vi var så få att det inte blev final. Testade även en uttagning i V2 som slutade på ca 5,20 men där hade jag tagit ett gammalt träningsspö som repat upp sig så vi åkte dit på att bli diskade för den lite snöpliga detaljen. Nåja, tur att det inte stod något stort på spel men hade varit kul att få rida final!
Bylting har varit sjukt hetsig de senaste månaderna men också bjudit på några riktigt fina passrepor där jag bara haft känslan att det är riktigt riktigt bra. Hon gick från klarhet till klarhet under helgen och började med seger i stilpass. Lite svajiga läggningar och tider på runt 10.4 kompenserades av passkvalitet på 6 – 6,5 av alla domare och poängen slutade på 4,77. Speedpass slog hon upp första så jag safeade andra försöket och vi joggade in på 10,70 men för att vara första gången hon klockas på rakbana är jag supernöjd! (Assa gick på samma tider i samma ålder… )
I T8 i våras var det ju katastrof och grisepass rakt igenom men nu var det lite mer avspänt till och från i alla fall och i finalen bitvis riktgör bra så då slutade vi tvåa på 5,42.
Femgång är ju alltid en chansning men tölten var hyfsat ren, traven lyckades jag hålla hela vägen men med lite obalans till och från. Skritten är en historia för sig och vi fick välförtjänta tvåor av domarna… när det sedan blev dags för galopp tog hon den via sken och korsgalopp innan det blev rätt bra. Slutligen i passen satte vi alla tre läggningar på poäng mellan 5,5 och 6,5. Slutresultat strax under 5 poäng. Inför finalen hade jag inställningen att det mesta skulle gå fel… fler hästar på banan brukar inte vara bra för traven men både den och tölten gick bättre. Skritt och galopp fortsätt hetsiga men passen höjde vi ytterligare ett snäpp och snittade på 6,5 med 7 av två domare! Något som fortfarande en vecka senare är lite svårt att smälta! Nu ska vi träna skritt och bygga styrka i vinter och komma tillbaka med fokus på visning nästa sommar!
Bitvis var tölten riktigt bra!Bild från stilpass!
Vill avsluta med att tacka Gneisti för väldigt välordnade och trevliga tävlingsdagar med god stämning och dessutom fina priser!
I gårkväll var det dags för en clinic i Vallfaris regi med temat ”flygande pass”. Hela 25 deltagare dök upp för att lyssna och se på passridning och höra hur man kan träna, förbereda och tävla i pass!
Jag föreläste i ca: 50 minuter och försökte få med en översikt med allt ifrån om hästen är fyr eller femgångare till hur man kan träna passhästen och hur de olika grenarna går till.
Efter det var det dags att rida. Assa fick springa pass på ovalbanan och det var ju ovant för oss! Vi gjorde tre läggningar och satte två. En blev korsgalopp på slutet vilket jag tror beror på att hon hamnade lite på framdelen. Så går det när man stressar sig igenom uppvärmningen för att ”publiken väntar”.
Övriga ekipage kunde visa på pass av en varierad kvalitet. Väldigt kul när det gick att se en tydligt skillnad mellan de olika försöken i exempelvis fart och kraft men även hur vissa hästar beroende på hur de placerades i galoppen kunde visa på antingen tölt eller pass.
Tipsade även om Passklubben Skeid som en superbra klubb att besöka om man vill prova på att tävla så i höst hoppas jag att kunna se många clinic-deltagare på tävlingsbanan!
Jag pratar och Assa håller koll!Pass med ett tydligt grepp!
Okej, lite kaxigt kanske men årets SM får nog gå till historien som mitt och Assas mest stabila. Inte placeringsmässigt det bästa då vi på strömsholm för två år sedan tog medalj i stilpass, men på ungefär samma poäng som i år, det var bara det att alla andra var så mycket bättre i år…!
Jag gjorde inte mina snabbaste löp och hade lite problem i läggningarna i stilpass men när hon springer är det stabilt, grundfarten är där utan problem och hon är så säker att hon satte 8 av 8 godkända löp, alla moment i båda stilpassförsöken och kändes fräsch alla dagarna! Det är inte många av passhästarna som kan mäta sig med det!
I stilpass slutade vi på 15:onde plats på 6,14 (vi har höjt vår lägstanivå rejält)
I speedpass på 15:onde plats med 8,19 sek (vår tredje snabbaste tid någonsin!)
I passlöp på 12:e plats på tiden 25,13 (lite kassa starter rakt igenom men sedan snabb!)
Superkul att så många hejar och att vara på ett SM när alla är så glada och positiva. Nu laddar vi för att vara med på Svenska Passmästerskapen i höst innan jag flyttar norrut och i vinter så får mamma huvudansvaret för att hålla igång Assa för som planen är nu så kommer hon att tävlas även nästa säsong!
I helgen var det ÖSM (Östsvenska Mästerskapen) som är en Nivå 1 tävling. Detta innebär att det är en av de större tävlingarna i landet förutom SM och en sista chans att stämma av formen. Tävlingen gick av stapeln på Stenholmen som ligger i Linköping. En stor och välskött anläggning som också satsade stort och därmed tog in över 200 ekipage som under fyra dagar skulle få göra upp om segern i diverse olika klasser.
Att Assa skulle få följa med var självklart och även om ÖSM egentligen är lite för stort för Aska så tänkte jag att det var roligt att ha med en extra häst och låta henne öva på tävling redan denna säsong så därför fick även hon komma med.
Aska innan start!
Aska var med i V2 och T3. I T3 gick det något bättre än förra helgen men en kombination av lite trött häst och ryttare som tappade henne totalt gjorde att vi körde vårt första varv i lätt travtakt och ägnade steglängdsökningar och ökad tölt åt en hel del galoppinslag och annat. I fyrgången gick det lite bättre men fortfarande svårt med att trava balanserat på rakt spår och att orka gå i ökad tölt efter galopp gör att slutpoängen inte blir så fantastisk även om hon kändes bättre än tidigare i grenen och vi även fick vår första 7:a! Det var skritten som belönades med den, kul eftersom jag verkligen fastnade för skritten på Island!
Assa var en stjärna!
P1 som är 250 pass med startboxar har vi ju till och från lite problem med starten i men denna tävling gjorde hon tre godkända löp av fyra och alla tre godkända starter kändes bra! Tyvärr lite väl tung bana för henne på lördagen när det var försök 3 och 4 och jag kände hur hon märkbart sackade på slutet men hon gjorde ändå alla tre löpen på SM-kvalstid och bästa var på 24,51 vilket är årsbästa!
Assa i P1!
I stilpass så var jag som vanligt på senaste tiden fokuserad på läggningarna och båda satt! 5,0 för båda. 7,0 för passkvalitet rakt igenom och hyfsat snabba tider (kan nog våga gasa lite mer här sen!). Även godkända nedtagningar så slutpoängen blev 6,54 vilket är nytt personbästa! Detta trots att himlen öppnade sig och bjöd på ösregn under tävlingen! Poängen räckte även till en 8:onde plats totalt, detta i ett startfält på 54 startande!
Söndagen är traditionsenligt speedpassdag. Tufft för de hästar som går alla löpen alla dagarna! Assa sov när jag gjorde iordning henne men så fort jag satt upp kändes hon pigg! Vi startade ganska tidigt och jag fokuserade på att hålla henne lite ”på tårna” innan start vilket nog var en bra taktik. Smackade lite o peppade när vi väntade på vår tur för att få känslan av att hon ”laddar” och det verkade funka. Hon kommer in på banan, tar pass ganska fort och när vi närmar oss startlinjen petar jag på lite med spöet och hon lägger i sista växeln för att klippa mållinjen på 8,14! En hundradel snabbare än förra året på ÖSM där vi tog vårt tidigare personbästa, kul! Ville såklart gärna finputsa tiden något men löp nr två gick på 8,17 och vi hamnade till sist på 11:e plats totalt. Ruskigt snabba hästar med 9 tider under 8 sekunder, wow!
Nu väntar två och en halv vecka med mycket vila, promenader och gräsbetande för Assa för att formtoppa inför SM som ju går av stapeln andra helgen i Juli i Eskilstuna. Kanske det kan bli ytterligare förbättringar i framförallt stilpassen då?
Igår var vi iväg och tränade på att rida pass igen! Dagen till ära var Assa nybadad och sken som aldrig förr. Skeids tävlingar på Toftinge är alltid härligt att besöka och det är lagom tidig start att börja vid 10:00. Detta gör att vi kan åka hemifrån i normal tid och ändå hinna dit lagom till incheckning!
Jag började dagen med att lära mig läxan: Jogga med hästen INNAN veterinärbesiktningen. Ja, jag vet att man ”borde” men det har sällan behövts på Assa. Just igår fick hon världens hostattack dock stackarn. Rakt ut och springa efter att ha stått i en dammig box. Onödigt! Noggrann veterinär innebar tempning på hästar som hostade (nej, vi var inte de enda…) men den var väldigt normal och vi fick starta. Nästa gång blir det lite mer jogging innan vi ska visa upp oss!
Tävlingen inleddes med stilpass och vi startade långt ner på startlistan vilket innebar nästan 25 minuter efter uppvärmningen. Lagom lång tid för att bli lite nervös… Hade provlagt henne innan start och då hade hon landat i korsgalopp i nedtagningen och den känslan är ju aldrig rolig inför en start. Samtidigt ville jag inte pressa ur för mycket utan spara henne till banan. I första försöket så gick det dock bra, läggningen var lite utdragen och även om hon inte galopperade över linjen så var det rolligt fram till 50-meter, sedan kastade hon in i passen och accelerade fint. Nedtagningen var utdragen men kändes ändå ok! Fick inte superhög poäng för nedtagningen men vet inte varför… Hon var inte nere i skritt men det var lugnt och fint och hon kom i högt tempo. Här vill jag verkligen att det införs domarkommentarer känner jag! Nåväl, lite mer oharmoni i andra läggningen men annars rätt lika. Exakt samma tid 9,07 i båda löpen och en slutpoäng på 6,30, vår tredje högsta någonsin så jag är supernöjd! Det är ingen prisutdelning på de här tävlingarna men vi kom trea av drygt 25 ekipage så det kändes också roligt!
I P1 (250 meter pass) som var direkt efter så fick vi tyvärr katastrofstarter i båda löpen. Hon står o darrar, dörrarna öppnas, jag gasar till (övertaggat !) och hon kastar sig ut i galopp. Detta trots att jag tänker innan ”andas, följ bara med och rid försiktigt”. Jag blir helt enkelt lite för ivrig när dörrarna öppnas tror jag… så galet svårt!! Första gången lyckades jag lägga ändå och hon gick sjukt fort, men med starten som vi tappade sekunder på så blev tiden i mål ändå rätt långsam (runt 26,30) och i andra försöket gav jag upp lite när Anna och Ljomi försvann längre och längre bort…
Jag hade ändå fått ut det jag ville från dagen och kände att fyra löp i värme var ganska lagom när det är 1,5 vecka till ÖSM så efter passlöpen så strök jag mig från speedpassen så vi kunde åka hem i lagom tid istället. Skönt och lagomt avancerat! På lördag ska vi tävla i Gimo men då är det fyrgång och tölt med Bylting och Aska. Nästa vecka åker vi sedan till Stenholmen med Aska och Assa för en långhelg på ÖSM som är en av de större tävlingarna i Sverige!
Ingen fotograf igår men här är en gammal bild från SM på Strömsholm:
Förra veckan gjorde jag ett inlägg om hur ofta man kan träna pass och hur jag tänker lite kring det. Nu tänkte jag följa upp det med hur man kan tänka när man börjar med passen.
När jag började med islandshästar så hörde jag alltid ”man ska inte börja med passen förrän alla andra gångarter sitter”, vilket jag nu kan tycka är ett ganska generaliserande påstående då vissa hästar är sådana passtalanger att de egentligen lika gärna kan ta pass som trav på ett naturligt sätt. Den kanske inte behöver vara maxad, snabb och explosiv när hästen är ung men att lära hästen hjälperna och lära den särskilja passen från övriga gångarter tidigt ser jag inget fel med, särskilt som vi ryttare också behöver träna pass.
Våga testa!
Har hästen dålig pass så är det många som är mer rädda att experimentera på egen hand i jämförelse med om hästen har en dålig galopp eller en dålig trav, då vi gärna testar olika knep och försöker på egen hand parallellt med tränare och jag önskar att detta är något som så sakteliga kommer att förändras!
Hästar är olika
Nu börjar jag inte alls tidigt med pass på alla hästar. Bylting blir sju i sommar och vi började så smått i vintras efter att hon helt enkelt började bjuda lite mot pass och började kännas stark för det. Hade jag försökt innan hade hon bara töltat. Samma gällde för Jarpur. Men exempelvis Assa och Hamingja kunde ju ramla ner i pass från en galoppfattning och då bröt jag inte passen utan följde med och lät dem springa i sitt tempo och på så sätt ge dem självförtroende i gångarten redan från början. Att Lillan kom till mig och i princip aldrig blivit lagd i pass och vid första försöket ligger över 100 meter stabilt är ett typiskt exempel på en häst som inte hade mått dåligt av att få springa i pass då och då även tidigare. Hon blir ofta mer lösgjord i tölten efter en liten passrepa också!
Så, vad vill jag säga alltså? Jo: Var inte rädda för passen, våga testa om du har en häst med fem växlar och öva! Är du osäker efter du själv inte ridit så mycket pass? Ta en passlektion på en rutinerad häst för att få känna hur det känns, antingen hos mig eller hos någon annan med trevliga femgångare!
Många som börjar träna passhästar undrar lite över hur ofta och hur mycket man ska träna så tänkte skriva lite om hur jag lägger upp träningen med mina passhästar.
Speedpass SM 2015
När hästen väl har lärt sig och är bekväm i att gå i pass som ”en av flera gångarter” så krävs det faktiskt inte så mycket för att upprätthålla detta. För att bli snabbare måste man däremot, precis som elitsprinters hos människor, träna fokuserat och regelbundet och gärna kombinera med andra intervaller, särskilt om det är en häst som framförallt behöver lära sig att ta i. Detta gäller exempelvis Bylting som jag precis börjat ta fram passen på. Här är jag dock lite försiktig med att bara fokusera på pass då vi ändå ska tävla annat i vår, men en gång i veckan övar vi läggningar på en väg där Bylting har lärt sig att ”här får hon ta i”. Det är inte alltid det blir pass men det blir bättre och bättre och hon verkar verkligen tycka att det är kul!
Yngre passhästar kan behöva ”teknikträna” pass lite mer regelbundet men här kan man ju vissa av ridpassen mer fokusera på läggningar och bara rida några meter åt gången medan andra pass blir mer explosiva där man försöker gasa lite längre sträckor och utöka hästens förmåga att behålla balansen över tid.
Men som exempel så går Assa inte i pass mer än ett fåtal gånger mellan oktober och mars. Jarpur som jag tävlade för många år sedan kan jag lägga och han ligger stabilt, trots att han sällan aktivt rids i gångarten. Detsamma gäller exempelvis Lillan som även om hon är ung, har en väldigt säker pass.
Pass i tempo kräver att hästen tar i och har styrka och detta bygger vi såklart även på ridbanan. Grundtölt, skrittarbete, öppnor och slutor samt såklart även uteritter i varierad terräng. Återigen: Jämför med friidrottare, de springer fort men bygger mycket styrka i gymmet!
Till saken hör ju även att vissa hästar grejar bara pass i fullt ös medan balanserade passhästar som Assa även kan springa i lugn pass. Ett träningspass med några läggningar i fullt tempo är dock väldigt slitsamt för hästen och kräver en längre återhämtningstid så skulle inte rida det mer än två gånger i veckan, en tävlingshelg med flera klasser kräver ofta några dagars återhämtning och lugn ridning på det.
En typisk träningsvecka för Assa brukar under vintersäsong bestå av 1 dressyrpass i tölt/trav på ridbanan. 1 – 2 uteritter i lugnt tempo men med lite töltjogg-inslag där hon får upp lite flås, vissa gånger kan uteritterna vara klättringsturer. 1-2 dagar med ridlektioner med barn/vuxna. De flesta barnen åker mest runt medan flera av mina vuxna elever rider henne fint för hennes styrketräning!
Nu i försäsong när tävlingarna har smygit igång är såklart tävlingarna i sig bästa sättet att verkligen träna pass i tävlingsfart. Bra banor och hästarna blir taggade att ta i extemt mycket mer. Nu försöker jag lägga pass 1 gång i veckan samt rida dressyr en gång i veckan. Min dressyrridning kan även innefatta en del galoppfattningar och övergångar till tölt på ridbanan för att träna stilpassläggningarna. Utöver det klättring/lugna uteritter, barnlektioner och longering. Alltså, vi kör maxfart en gång i veckan och när jag rider dressyr blir det mer uthållighetskondition med mycket tölt och trav! För Assa funkar detta upplägg utmärkt men för andra som vill få upp fart och lära hästen springa snabbt kan det ev. vara värt att köra 2 fartpass i veckan, men glöm inte att ge hästarna ordentligt med återhämtning däremellan!
Assa värmer upp på Tölt in Harmony-clinic
Vissa undrar även hur länge man bör ”vänta” med att börja träna pass och ja, pass kan verka vara ovanligt och krångligt men skulle säga att det inte finns något direkt svar på frågan, men hur man introducerar passen kan vi ta i ett kommande inlägg!
Förra helgen avnjöt vi SM i Norrköping! Första SM:et där Islandshästsporten räknades som en sport med tillhörande TV-sändningar och utdelande av SM-medaljer från Riksidrottsförbundet, kul!
Assa och Lillan var båda med då Lillan hade lyckats kvala in till speedpass på 9,48 s (kvalet är 9,50). Vi kom hem från Island på tisdagen och åkte till Norrköping på onsdagen så jag ägnade tisdagen åt att träna alla hästar för att sedan på onsdagen bada och putsa. På onsdag kväll hann jag även träna på banan. Mamma hade precis innan vi åkte till Island hämtat en husvagn som vi bodde i. Otroligt skönt med boende vid banan när träningstiderna var efter tävlingens slut och därmed efter 8 på kvällen.
Först ut att tävla var Assa som på torsdagen skulle vara med på Stilpass. Vi var nästan först ut av över 40 startande. Hon var ovanligt taggad och jag, som inte är supervan att rida på stång i pass tog i sista sekund beslutet att rida ner till stallarna och byta bett. Smart beslut för hon gick stabilt och stannade mjukt. Två ganska likartade löp med 0 för läggning (ja, nästa år ska vi satsa på galopp i läggningen tänkte jag…) och sedan 6,5 för passkvalitet och 5,5 för nedtagning. Tider 8,6 s och 8,3 s, där 8,3 för övrigt var dagens snabbaste! Detta resulterade i en slutpoäng på 6,0 och så småningom en 16:onde plats.
Speedpassen var spännande! 48 startande, helt galet! Jag var bland de första ut på Lillan som gått riktigt bra på träningen dagen innan när vi sparrade lite med Maria så jag var väldigt pepp. Ville dock inte chansa och red lite försiktigt. Första löpet var godkänt och med tiden 9,52. Inte så snabbt i förhållande till alla andra men jag var nöjd! Assas första löp gick galet stabilt. Hon var taggad innan och gick som tåget. 8,24 stannade klockan på vilket är vår tredje bästa tid någonsin! Efter första heatet låg vi också på en delad 7:e plats, men jag visste att många bra hade galopperat sitt första heat så även om jag hoppades på topp 10 så visste jag att det skulle bli svårt. I speedpass förändras startordningen så de snabbaste rider sist. Lillan skulle starta som nr 20 och Assa som nr 40. Med Lillan kände jag att jag skulle våga gasa upp galoppen lite i läggningen och sedan driva mer från start och det var helt rätt beslut. Hon kändes stabil (gick i pass hela raksträckan) och jag blev helt chockad när de ropade ut tiden; 8,88 sekunder! En rejäl förbättring av personbästa och en tid som räckte till plats 28. Alltså topp 30 på SM! När det sedan var dags för Assa så hade så många gått om så att jag visste att jag låg 12:a eller så, det var alltså ”vinna eller försvinna”. Vi satsade tyvärr lite för mycket och det blev en galopproll precis innan start, jag fick bromsa upp lite och sedan gav jag upp lite och drev inte. Trots detta fick vi en tid på 8,44. Helt klart en grym lägstanivå. Placeringsmässigt räckte vår bästa tid till 12:a!
Lördag och söndag väntade sedan Passlöp 250 meter. 18 startande var vi och jag körde det säkra före det osäkra i första löpet. Hon kom ut men en lite skakig läggning och ett löp utan draghjälp då min mottävlare hade ännu mer problem i början gav en tid på runt 25,30. Helt godkänt då kvalet är under 26 men jag ville gärna ner under 25. Försök nummer två försökte jag därför att låta henne ta något galoppsteg till innan läggningen, men det blev bara kaos och galopp hela vägen… Strategin inför morgondagen blev då klar; få pass så snabbt som möjligt. helst direkt.
Löp nummer ett på söndagen skulle vi gå mot Vignir som har en häst som kan vara lite problematisk att få in i boxen. Jag sa dock att vi kunde gå in, med förhoppningen att Assa skulle hinna hitta lugnet inne i boxen. Tji fick jag, hon blev mer och mer stressad och stod i princip med huvudet mellan benen när grindarna öppnades. Jag drev på, vi skuttade ut och sedan fick jag stanna henne för att hitta passen. En kass start men sedan jagade hon på bra. Tiden blev något långsammare än den förra.
Även sista löpet skulle vi gå mot Vignir. Den här gången tog vi det dock lugnare in i boxen och min medhjälpare stod dessutom kvar framför och pratade med henne tills det var dags för start, jättebra! När starten gick var hon lugn och jag kunde rida ut rakt fram i pass. En av de bästa starter jag gjort! Lite förvånad fick jag samla mig och börja driva. De andra hamnade efter vilket såklart är bra men samtidigt behöver vi draghjälpen så det blev inte riktigt det driv som hon kan ha i passlöpen. Vi sprang dock in på 24,67 vilket i år räckte till en 11:e placering. Hade gärna varit en hundradel snabbare och fått en rosett men jag är supernöjd med båda tjejernas insats på årets SM!
Tänkte köpa lite bilder men sålänge bjuder jag på denna:
Lillan i P2, Foto: Annika Wahlström
HÄR kan ni även se fyrgången samt söndagens passlöp!
Så var Assa och mitt fjärde SM avklarat och Assa är nu utsläppt på grönbete medan jag är på semester på Island!
Efter en vår när hon har varit väldigt stabil i passen så hoppades jag såklart att hon skulle visa framfötterna även på SM. Samtidigt var det enormt många startande, exempelvis i stilpassen var det 39 ekipage som kom till start och Assa hade dessutom veckan innan börjat sätta sin vinterpäls vilket kan leda till en häst som är tröttare än normalt.
SM inleddes för oss passryttare som vanligt med stilpass. Efter några dagar av regn så gick snacket en del om en tung och svår bana och det visade sig stämma. När ryttare efter ryttare fick uppslag och problem så steg också nervositeten hos oss kvarvarande. Assa brukar i princip aldrig slå upp i stilpass men även när vi red kände jag att jag verkligen behövde balansera upp henne och korriga. Dock såg det nog stabilare ut än det kändes för poängen för passkvalitet blev 7,0 och 6,5 i bägge löpen. Med nedtagningspoäng på 5,5 och tider på 8,8 och 9,0 så resulterade det i en slutpoäng på 5,75. Jag konstaterade glatt att det räckte till topp tio och var på väg till stallet när det visade sig att jag blev inkallad på prisutdelning. SM-arrangörerna hade i år tagit beslutet att topp 10 även i passgenarna skulle få pris, så vi fick komma in på vår första prisutdelnig på SM! Resultatmässigt hamnade vi på nionde plats totalt och sjua bland svenskarna.
I passlöp gjorde vi en ganska dålig första start och sedan ett försiktigt lopp så första tiden slutade på 28-nånting. Jag var dock bara glad att ha en tid redan efter första löpet och i nästa löp gick det något snabbare. 25,12! I löp 3 och 4 fick jag till riktigt bra starter och bästa tiden blev 23,31. 6:e plats bland svenskarna och tre hundradelar från en grön rosett!
På söndagen började hon känna av värmen och vinterpälsen och var ganska trött i kroppen. Försla löpet var jag något försiktig och red på 8,81 vilket ändå är en ok tid! Nästa löp taggade jag henne för mycket istället och vi fick vårt första uppslag under tävlingen. Här placerade vi oss någonstans i mitten på resultatlistan (20:onde plats bland svenska ekipagen).
Speedpass SM 2015Prisutdelning SM 2015
Jag är supernöjd med vårt SM och det känns himla bra med starterna i passlöpen! Nu laddar vi om för nästa säsong eftersom vi redan nu har uppnåt SM-kval i alla tre grenar!
I söndags var det dags för vårens första banträning på Häringe med Vallfari. Många ekipage som var med i det fina vårvädret och jag var med både som ryttare och sedan även som coach för de som ville ha lite tips och råd på allt ifrån vilket tempo man bör välja i tölten, passläggningar till sits och inverkningar.
Fullt upp med coachande!
Jag hade med två hästar och efter en usel start på dagen med ett släp som inte ville haka fast i bilen och en krossad skärm på mobilen så kom vi iväg med Assa och Lillan som båda skötte sig utmärkt! För att jag skulle hinna med båda inom loppet av en timme så var Evelin snäll och hjälpte mig med fram/avridning. När jag sedan hoppade in som coach så stod flickorna snällt i en hage brevid banan och käkade gräs.
Lillan var först ut när jag red. Första gången på ovalbana och massa av hästar som susade runt och förbi i olika gångarter men hon lyssnade fint på mig och gjorde sitt bästa! :) Tölten blir hyfsat ren när hon slappnar av och traven lossnar när hon är uppvärmd, även om man som ryttare märker att hon fortfarande är ojämnt stark. Vi testade även några passläggningar och där funkade det bäst i början, sen blev hon lite trött.
Assa fick några varv på ovalen efter en lång uppvärmning. Hon kändes taggad redan då och jag la henne försiktigt i pass ut från banan som ett första test. Vi töltade tillbaka och bad om att få hela passrakan för oss själva några minuter, mycket snällt fick jag utrymme så jag kunde utnyttja alla 300 meter oh oj vad Assa tog i! Första stegen var sådär övertaggade så jag var osäker på om hon skulle hålla men efter några små korrigeringar så sträckte hon ut och gasade på. Det är en sån härlig känsla när hon lägger sig helt stabilt och man egentligen bara kan låta henne springa på halvlång tygel! När hon väl maxar upp i fart så är det ytterst sällan hon tappar balansen utan risken att hon ska slå upp är framförallt under accelerationsfasen.
Assa i full fart!
Bylting som fick stanna hemma är just nu full av vårkänslor och jag ägnade hela söndagens ridpass åt att få henne att skritta fram och tillbaka på vägen nedanför stallet. (Hon ville helst av allt tölta på i maxfart…). Alltså, jag älskar att hon har vilja, men ibland känns det lite på gränsen(hon är ju också ”bara” fem i år… lite orolig att det ska bli mer när hon bli starkare, så stenhårt fokus på lydnad och kontakt nu) Som tur är så är hon ändå såpass lydig att hon inte springer iväg, det är bara det att hon i början av ridpassen känns ungefär som en champangekork som när som helst kommer att explodera…!
