vallfari – Malin Stang

augusti 27, 2017

Klubbmästare 2017

Har fortfarande inte riktigt kunna smälta gårdagens femgångsskräll! Jag brukar sällan få den där känslan att bli så översvallande chockad och lycklig efter en ritt som efter gårdagens femgångsprogram. För lite bakgrund:

Bylting har det senaste året börjat bjuda lite på pass. Något som jag ju bloggade om i våras när jag ett tag tänkte debutera i femgång. En idé jag direkt gav upp efter att ha övat på banan och bara fått galopprollningar eller tölt eller några steg pass innan galopp igen. Under sommaren har passen börjat sitta mer och mer men jag anmälde mig först till KM i fyrgång och tölt T3, de grenar vi red i våras och som jag satsat på till DM. Dock hade jag helt plötsligt två hästar i V2 och T3 så jag kände att det kunde bli lite tight och därför bestämde jag mig för tre veckor sedan ungefär att byta gren. (Tack Åsa för att jag fick det!) Ödets ironi gjorde sedan att jag upplevde att Aska inte alls var redo för att gå öppen klass och i torsdag tog beslutet att låta henne vara hemma. Jag fick bara ångest av att tänka ökad tölt på henne… Men nu var grenbytet gjort och jag hade inställningen innan att: ”jag ska försöka sätta de 4 första gångarterna i alla fall!” eftersom jag försökt rida pass på ovalbana en gång efter mitt försök i våras och även det försöket slutade i pannkaka mest hela tiden… Antingen sen läggning eller uppslag innan vi var framme. Så ni förstår att mina förväntningar inför dagen var sådär!

Dagen började med T4 och stämningen i Bylting var väl inte direkt avslappnad… Massa tryck åt alla håll och jag försökte mest balansera det hela. Hon var nog ganska uttrycksfull dock och de två första momenten snittade vi på 5,7 ca, sen släppte vi tyglarna och hej vad det gick… Galoppinslag, jag fångade upp, nån långsida i tölt innan vi återigen drog iväg. Snitt på detta moment runt 3 och vi gick ut på en poäng runt 4,50…

Jag vet att hon är svårtravad i femgång, särskilt utan boots (vilket jag valde bort pga fyrtaktsrisken) så fokus på uppvärmning var lång, låg och avspänd. Lyckades ganska bra! Lite mindre tryck i tölten men ändå runt 5,5 i poäng och vi hittade ändå lite trav! Inte helt balanserad men ändå nånstans mellan 4 och 5. Skritten var något överilad men inte katastrof och landade på typ 4 – 4,5. Såklart surt när hon kan gå bättre men ändå, jag började andas och inse att jag nog skulle uppnå mitt mål. Får galoppfattningen precis i kurvan (yes!) och galoppen var bra och blev bara bättre och bättre, den landade på 5,5 – 6 poäng. Dags för pass och ja, lite hög i formen första stegen men trycker sedan till och suger på mot pass som håller hela sträckan! Vi upprepar samma sak även försök 2 och i försök tre kunde jag lägga på mer fart i galoppen! Passpoäng på mellan 5,5 och 6! På första femgångsstarten!! Totalpoängen slutade på 5,33 vilket gav ledningen inför final och även en klubbmästartitel (tillsammans med resultatet i T4 så räckte det!). Så himla roligt!!

I finalen så satt jag tyvärr på en krutdurk eller så… 5,5 för tölt och galopp och även rätt bra poäng på passen (lite ojämnare i läggningar och så, men ändå godkänt!) men traven var bortblåst och glömd och skritten… ja, jag tyckte 3,0 var snällt bedömt om man säger så ;) Vi slutade på 4:e plats här men jag är sååå glad! Alla 6 passläggningarna satt helt ok och detta på första femgångstävlingen, så himla kul! Kan jag bara ordna lite lugn och trygghet i grundgångarterna blir detta riktigt bra, men annars får hon väl bli passhäst i framtiden hon med… ;)

december 13, 2015

Vallfaris KM 2015

Årets sista tävling har nu gått av stapeln och det var Vallfaris KM på Västergården som återigen avgjordes under Luciahelgen. Förra året var jag med Lillan och red femgång, något som du kan läsa om igen här. Det var då Lillans debuttävling och målet i år var att slå förra årets 2,0 för tölt och hålla traven hela tiden. Pass i ridhus med snäva svängar och korta avstånd bör man inte förvänta sig så mycket av i mitt tycke.

Här kommer en liten tävlingsrapport för dagen:

I femgången var det jag och Mari som gjorde upp. Vi red samtidigt och Lillan spände sig en del i tölten men var ändå betydligt renare än förra året vilket betydde att vi år belönades med 4,0 för den. Både traven och skritten var bitvis lite okoncentrerade men ändå överlag taktrena och båda gångarterna belönades med 5,5. Galoppen var en spännande historia som jag fick rida riktigt fort i för att inte tappa takt. Varje kurva blev hon lateral och tvåtaktig men med högt tempo och lätt sits så höll vi ändå ihop alla (väldigt många!) varven. Passläggningarna var ju intressanta. Första blev alldeles för sen så de andra två la jag henne väldigt tidigt men med följden att hon istället rollade och inte riktigt fick ihop ett ”sug”. Både galoppen och passen fick lite lägre poäng men totalt landade vi på 4,1 vilket räckte till att ta hem klubbmästartiteln för andra året i rad!

Bylting skulle få vara med i år och gå T5. En gren jag testat en gång tidigare med henne (april i år) och då slutade uttagningspoängen på 4,77 då hon knappt ökade tempot och var ganska framtung. Idag var hon allt annat än loj utan på uppvärmningen kändes det mest som att hon skulle explodera åt något håll och mamma fick hålla i henne för att jag skulle kunna sitta upp. Det blev en lååång uppvärmningen med mycket töltande på böjda spår och efter tag kom hon ner i varv och började frusta. Då kunde jag be henne om lite mer kontakt också och kände på några steglängdsökningar. Jag rider just nu henne på hackamore och det är fortfarande lite ovant för oss båda även om hon verkar trivas ganska bra med det.

Inne i ridhuset gick det ett kvarts varv, sedan kände jag hur hela hästen bara slappnade av och jag kunde fokusera på att sitta tillbaka, rida halvhalter, hålla tempot och ha henne mjuk. Det var absolut inte läge att lägga någon press på henne och till min glädje så började hon till och med frusta efter ett tag! Efter varvbytet så red vi några försiiiktiga steglängdsökningar (men Bylting gasade!) med fokus på att stanna på korrekt ställe och efter några försök kände jag att jag kunde öka på tempot lite mer. Något styv i ökningarna men inga som helst rollningar eller uppslag och vi belönades med 6,0 för båda moment och dagens högsta poäng! Poängen behöll vi även i finalen så även i T5 fick vi en klubbmästartitel och ett personbästa! Nu kommer Bylting få vila lite under jul och nyår när jag är i alperna och sedan börjar vi arbetet med att stärka upp henne ytterligare ett steg. Vore himla kul att testa henne i T4/T2 i vår, jag tror verkligen att det är hennes gren!

Bylting fick också pokal och rosett och fina priser!

Tack till Vallfari för en trevligt arrangerad tävling och bra avslut på säsongen. Väldigt imponerad av de fina priserna (som med hästlängder slår vad jag fick på SM…) som bestod av både presentkort hos isfisk, fina servetthållare med islandshästar på, ett fleecetäcke från stavs häst och hund och dessutom både blommor och pokal!

september 8, 2015september 8, 2015

Freyfaxi lagtävling 2015 – En riddarhistoria

Årets lagtävling hos Freyfaxi gick av stapeln i helgen och jag deltog för femte gången! Denna gång med laget Knight Riders som representerades av Terese Hartwig (Opal), Stephanie Olsson (Múli), Evelin Skogsberg (Flíra) och Camilla Vinberg (Hamingja) samt mig och Bylting. Sedan får vi inte heller glömma Isabelle såklart, som var lagets egna härold!

Lika mycket show som tävling

Lagtävlingen är otroligt rolig då det är stort fokus på show, lagets gemensamma prestation och att ha kul! Mina lagkamrater hade lagt ner otroligt mycket tid på att ordna snygga täcken till hästarna, riddartröjor till oss, hjälmprydnader, tygelprydnader och till och med ett fint täcke till Fokus som var lagets mascot!

Det är många fina och riktigt bra ekipage med men det är lika många ekipage som gör sin första tävling eller som ställer upp i grenar som kanske inte alls passar dem egentligen men som laget behöver representeras i för att inte få straffpoäng. Detta leder ofrånkomligen till roliga situationer såsom lättridning på långa tyglar i T4 (bra tygelfrihet, men något fel gångart) eller trav istället för pass i femgång (Det är i alla fall två-takt), samtidigt som andra hästar kammar hem 7:or på momentet i samma final.

Uttagningarna

Jag rekryterades in i laget ganska sent och då fanns det behov av en ryttare i T4 så jag tänkte att ”det kan nog Bylting gå i, hon töltar ju i longering” så vi ställde upp i det och V5. I V5:an så tappade vi dock traven ganska rejält och fick poäng mellan 2,0 och 3,5 (snällt!), hon töltade och galopperade dock fint och skrittade lite överilat och poängen landade på 4,43 vilket var någonstans i mitten på det gigantiska startfältet. I T4 hade jag en rejält övertaggad häst och det ledde till ganska mycket styvhet till och från, med tillhörande ojämna poäng. Att gå från mellantempo till långsamt tempo är inte heller något vi direkt övat på så där blev det såklart en del taktmissar som bonus. Lösa tyglar var riktigt bra på långsidorna men en del galopp på kortsidor. Vi landade på 5,17 poäng och tog ändå ledningen i klassen. Då Terese kom 5:a i F2-uttagningen och både Camilla och Eve placerade sig högt i T8 så kom vi efter att allt räknats samman in på delad 5:eplats inför finaldagen. En femteplats som vi för övrigt delade med det andra Vallfari-laget Lollypops!

Festen

En rolig ryttarfest är tradition på lagtävlingen och avslutade lördagen. Vi åt god mat, skrattade åt uppträdanden från både domare och motståndarlag och dansade lite innan vi begav oss till vår lilla Campingstuga där vi sov fem personer och en hund. Tack och lov har Freyfaxi förstått värdet i sovmorgon och finalerna började först 9:30 på söndagen vilket gav utrymme för lite sovmorgon och frukost innan vi behövde städa ut och åka mot banan.

Finalerna

I finalerna ska alla i laget rida minst en final vilket gör att lagen inte får ”toppa” utan alla ska vara med. Schysst och bra regel men också en del taktik! Särskilt som det inte finns några krav på att an måste rida samma grenar i finalen. Placeringen i finalen motsvarar en poäng och lägsta summa vinner! T8 började vi med och där kom Eve och Flíra trea (Mari och Dimma från Lollypops kom tvåa!) trots att Flíra vilat länge och har varit galet övertaggad hela helgen. Jag fick chansen att försvara min titel i T4 och finalupplägg med möjlighet att ladda om passade Bylting fint och vi fick enbart 5,5:or och 6.or vilket ledde till en slutsumma på 5,63 och solklar finalseger, så roligt! Känns som jag hittat hennes grej för nu höll hon till och med tölten i kurvorna och jag behövde göra någon korrigering då och då men annars gick hon rent även om hon fortfarande saknar bärighet. (Den tar vi om några år…!) Camilla och Hammi fick kämpa hårt och ta hand om både T3 och V5. De kom trea i sin T3-debut och sedan även trea i V5:an där även de tjongade in en sexa för tölt! Stephi och Múli som fortfarande håller på och lär känna varandra fick ta hand om V2:an där motståndet var riktigt hårt och det haglade både 6.or och 7:or över flera ekipage. De höjde sig rejält från uttagningen men tyvärr räckte inte poängen hela vägen och sedan var det dags för avgörande grenen femgång som lagledare Terese red. Tyvärr med en väldigt övertaggad häst som blev mer och mer laddad för varje moment med en del tappade gångarter som följd. Trots detta fick de ändå till flera fina passläggningar vilket har stor betydelse i femgång!

Efter femgång var det prisutdelning och nu var det spännande! Vi visste att vi hade legat i topp efter tre finaler men de två sista finalerna gjorde utgången betydligt mer oviss, särskilt som vi inte räknat något på hur de andra låg till. När lag efter lag ropas in på prisutdelning jublade vi först över att vi var topp fem och när vi slutligen ropas in som nummer tre så var det en glad överraskning! Riktigt häftigt är det dessutom med prisutdelningen när i princip alla lag kommer med full utstyrsel och är fint utklädda.

Lollypops tog för övrigt fjärdeplatsen och härliga, glittriga Disco Dolls som framförallt representerades av ekipage från Vädersjö och Ensta var också i A-final där de kom på 6.e plats. Det sista Vallfarilaget, Pink Ladies, som kämpade tappert trots manfall i sista sekund, kom på delad 7:eplats!

december 16, 2014december 16, 2014

Luciatävlat!

I lördags hade Vallfari sitt KM på Västergården. Jag bestämde mig för att miljöträna Lillan. Eftersom T5 (tölt med krav på olika tempon) är alldeles för avancerat för henne och hennes galopp och trav ännu inte är helt befästa så tänkte jag att det var lika bra att debutera i femgången direkt! Då kan hon i alla fall få springa lite i favoritgångarten pass, även om ett ridhus gör att man inte kan förvänta sig optimala passvisningar. Syftet var miljöträning och målet var att hon skulle få en trevlig upplevelse!

Fixad inför starten med fina snöflingor!

Medryttar-Emma skulle också rida femgång på Jarpur så vi åkte dit tillsammans och kunde hjälpa varandra i förberedelserna. Hela situationen kring tävlingen hanterades grymt bra av Lillan som varken reagerade på barnvagnar, högtalare eller andra hästar med konstiga utstyrslar.

När vi red in i ridhuset blev hon dock rejält taggad och drog till med en stabil grisepass värd 2,0 poäng. Sista varvet rensade hon sig lite men vi hade nog behövt lite till… I traven så var det lite balansproblem i kurvorna och även några galoppinslag när hon blev lite för taggad men ändå poäng på 4,0 och kommentar ”flotta rörelser”. Skritten var bitvis lite spänd men resulterade ändå i 5,5 och där finns mer att ge. I galopp höll hon med nöd och näppe kurvorna men mycket bättre än förväntat och trots några steg i kors och galet snabbt grundtempo fick vi 4,0. När vi sedan skulle lägga pass så blev det någon miss så vi fick bara två försök istället för de egentliga tre vilket blev lite snopet. Första försöket safeade jag nämligen rejält. Hon var lite inställd på galopp fortfarande så första blev lite rollig. Även försök nr två rollade en del men med bättre tempo. 3,0 resp 4,0 på läggningarna! Jag är nöjd med tanke på att ridhus är svååårt att rida pass i! Slutpoäng på 3,4 och en stolt matte!

Emma spikade sista läggningen med 5,0 och fick även 6,5 för skritt. Tyvärr lite problem i tölt o galopp som drog ner poängen totalt för dem men de blev ändå klubbmästare på poängen 3,9, stort grattis!

september 2, 2012

Freyfaxis lagtävling 2012

Att tävla i lag är en ovanlig företeelse inom Islandshästsporten men på Tunabanan så har Freyfaxi varje höst ordnat en inofficiell lagtävling, så även i år! Vi lyckades lite spontant få ihop två lag från vår förening Vallfari, mycket tack vare vår Facebookgrupp. Vallfaris hjältar och andra chansen gjorde fina insatser under en regnig kvalificeringsomgång och båda lagen lyckades ta sig direkt till A-final genom en bredd i prestationerna! Personligen är jag dessutom extra nöjd med att jag och Assa gick ut på 5.73 i femgången vilket är personbästa! Visserligen är det en inofficiell tävling där domarna är mutbara men vi i våra lag var dåliga på just den detaljen…

Lördagskvällen ägnades åt ryttarmiddag med underhållning från flera av lagen. Jag kände att jag var passande klädd med Islandströja och gummistövlar:

Kvällen avslutades rätt tidigt och vi sov gott på Krokstas B&B innan vi laddade för söndagens finaler!

Humöret var på topp trots lervälling så långt ögat kunde nå och även om de andra lagen i många fall var bättre så är jag grymt stolt över insatserna från alla lagmedlemmar som i flera fall startade grenar de aldrig provat innan! Själv slog vi till på 7,5 7,0 och 7,0 för passen i femgången och även om det inte räckte till seger så är jag fantastiskt nöjd!

När poängen hade räknats samman så visade det sig att Vallfaris båda lag placerade sig på en delad sjätteplats och alla är nog redan sugna på att åka tillbaka till Tuna nästa år!