Inlägget gjort

Vandring i Jotunheimen

Nu har det gått en vecka sedan vi åkte hem ifrån Norge där jag, Sara och Fokus bilade runt, vandrade och tittade på olika sevärdheter.

Här tänkte jag framförallt fokusera på första delen av semestern som var en vandring i nationalparken Jotunheimen. Vi hade också läst mycket om att ”alla norrmän bör någon gång gå Besseggen” så varför inte börja där? Besseggen är en vandringsled som går längs med sjön Gjende och vi ville gärna vara ute mer än en dag så vi passade på att även sikta in oss på Bukkelaegret som när jag googlade i efterhand visade sig vara ”norges brantaste rösade led” – något vi inte insåg innan…

Vi anlände hur som helst till turisthyttan i Gjendesheim på söndagskvällen. Vi hade hoppats kunna tälta precis brevid bilen men de förklarade för oss att de goda nyheterna är att det är fri camping men de dåliga är att man måste ställa bilen på en långtidsparkering (till en avgift på runt 200 kronor för två dygn) som är en bit ifrån tältområdet. Detta gjorde att vi lite väl oorganiserat fick börja sortera ut vandringsgrejer, nattgrejer, matpaket etc på parkeringsplatsen innan vi körde bort bilen till långtidsparkering 1,7 km bort. Hitta tältplats var en utmaning då det var rätt mkt tält på plats redan men vi hittade en plats nere vid sjön där det visserligen var ganska blåsigt men i alla fall slät mark. Efter att tält slagits upp och vi hade intagit vår middag (falafel och mathavre tillsammans med örtcremefraiche och grönsaker – mums)  så kröp vi in i sovsäckarna och jag somnade ganska omgående.

Instagram moments
Matlagning med utsikt

Måndag morgon hade vi ställt klockan och var nog uppe bland de första på lägret. Tur det, då vi inte är de mest effektiva när det gäller till att packa ihop oss inför en dags vandring. Ner med tältet och packa grejer i rätt väskor, preppa kaffevatten och mattermos med lunch samt förbereda frukost innan vi skyndande oss till färjan. 7:45 var det avfärd mot Gjendebu. En 45 minuters färjeresa där vi passade på att äta lite frukost och dricka kaffe. Fokus gjorde att vi fick hålla oss ute men annars fanns det även möjlighet att sitta inne här! Vår väska med tält och sovsäckar samt all mat lämnade vi i Memurubu som var dagens slutdestination innan färjan ruffade vidare till Gjendebu som är i andra änden av den avlånga sjön Gjende.

Färjefrukost!

Under färjeresan hade vi försökt se dagens vandringsled Bukkelaegret då vi visste att den ”någonstans” skulle vända upp över berget, men vi hade inte sett något som såg bestigbart ut, men det visade sig sedan att det var för att det var rejält brant. Efter några kilometer längs med vattnet vände stigen rakt upp för berget och den slingrade sig upp längs med bergsväggen som på vissa ställen var förstärkt med kedjor. Lite väl utmanande med Fokus i ena handen men det gick ändå bra! Väl uppe bjöds vi på fantastiska vyer och några timmars enkel vandring i kuperad terräng. Här var vi ganska ensamma och vi mötte några renar och ett fåtal sällskap som var ute och gick. Så småningom skymtade vi Memurubu och insåg att stigningen ner blir också rejält brant. Sjugurtind som är berget som tornar upp sig mäter 1300 möh vilket innebär runt 300 höjdmeter brant nerför. Väl nere så hittade vi en mysig tältplats bland träden, slog upp vårt tält och funderade sedan på vad vi skulle göra… klockan var lite för tidig för middag och det hade börjat duggregna. Är man utan hund så kan man alltid hänga på fjällstationen men Fokus är lite för frusen för att bindas utomhus själv, trots täcke så vi kröp istället in i tältet och läste lite innan det var dags för middag. Fördelen med att kunna skicka mat i väska är att vi kunde lyxa till det lite. Pasta (kikärtspasta för min del) med vegbolgonese, pesto och pecorino samt paprika kändes som en riktig lyxmiddag efter dagen på fjället. Vi kröp in i sovsäckarna vid 8-tiden för att återigen undkomma duggregnet men det slutade med att vi somnade redan då. Dagen hade krävt sin energi helt klart!

På väg upp vid Bukkelaegret
Nedåt var det också bitvis brant
Vi hittade snö!
Uppe!!
Morgonen efter vaknade vi till sol och fantastisk utsikt!

Dag nummer två var det dags för kända Besseggen. Första dagens vandring kändes rejält i benen när vi gav oss på första stigningen men det lättade efter ett tag. Dock insåg vi att rådet ”packa lätt” var relativt. Vi hade nog runt 8 kg var och när vi såg de norska familjerna som skuttade fram med gympaskor och miniväskor kändes det som att packningen nog kunde ha rationaliserats lite till. Samtidigt uppskattar jag att ha med fika, kaffe och mattermos med varm mat och vi tog det i vårt eget tempo. När vi var uppe för första höjden så fick vi dock syn på själva eggen. En brant som tornade upp sig med en sjö på varsin sida. Otroligt mäktigt men tankarna gick hela tiden hos mig… ”hur ska det gå att ta sig upp DÄR?”. Väl där så gjorde utmaningen och klippblocken dock att det kändes mer roligt än jobbigt på vägen upp, även om det sög i magen några gånger när man var lite väl nära höjden. Att dessutom hålla koll på Fokus som är som en bergsget men som samtidigt gärna vill hälsa på alla hundar som han möter gjorde utmaningen extra stor!

Vi närmar oss Besseggen, men rundar först ena änden på besssjön.
Halvvägs uppe och ser ut över fantastiska vyer!
Gjendesjön långt nedanför oss!

Uppe på toppen njöt vi av en välförtjänt lunch innan vi fortsatte traska. Högsta punkten var ju trots allt ännu inte nådd men nu var det mer att gneta på över lätt ojämn terräng. Efter toppröset gick det utför… dock var vi högt upp 1700 möh tror jag toppen ligger på och det tog säkert två timmar till innan vi var nere igen, men då var vi inne i sånt flyt så vi tänkte att vi går direkt till bilen och hämtar den. Det var nog de längsta kilometrarna på den turen… En tur som totalt tog oss nästan 9 timmar inklusive fika och lunchpauser. Att få sätta sig i bilen, åka bort och hämta väskan med tältet och sedan köra bort till en campingplats kändes som en riktig seger! Vi checkade in på campingen som ligger ganska nära Gjendesheim och unnade oss varsin dusch innan middagen. Att ägna dag 3 åt att åka bil och bara göra kortare utflykter var helt klart en bra del i planen!

Fortfarande långt att gå när man är uppe!
Vackra vyer på vägen ner mot Gjendesheim
Den sista långa biten mot parkeringen!
Inlägget gjort

Äventyrssemester

Åh vilken härlig vecka jag har haft! Detta skulle egentligen kunna bli flera inlägg men kör på ett mastodontknlägg så får ni scrolla bort det ointressanta ;). Det började i alla fall med att jag och Mari anmälde oss till AIM challenge och när vi insåg att cykelvasan var helgen efter tänkte vi helt enkelt att varför inte hänga runt i Dalarna och Härjedalen en vecka? Fredag kväll bar det alltså av med en bil lastad med tält, sovsäckar, stormkök, cyklar, vandringsutrustning och diverse annat nödvändigt. Även Fokus hängde med!

AIM challenge
För att jag skulle kunna köra så ställde min släkting Yvonne upp som hundvakt. Vi kom till Orsa på fredagen och körde en mysig runda vid Grönklitt för att testa våra nyinköpta plattformspedaler. Skulle gärna cykla mer i de trakterna. Fina stigar även om något parti var väldigt lerigt.

AIM är en tävling som arrangörererna beskriver såhär:

”Lag på 2 personer ska under 6 timmar samla så många kontroller som möjligt utav 60 utplacerade. Olika kontroller ger olika poäng beroende på svårighetsgrad. Kontrollerna nås främst med cykel men kan även nås med hjälp av löpning. En del av kontrollerna innehåller moment som rappellering, klättring, paddling och simning, elit eller motionär, du bestämmer din egen rutt och svårighetsgrad.”

En tävling jag har velat köra i flera år och nu var det äntligen dags! Vi lämnade Orsa tidigt på morgonen och rullade mot sälen. Vädret hade lovat uppehåll men framme i sälen regnade det och dimman låg tjock över fjällen. Vi hämtade nummerlappar och började lokalisera oss, lagom till start slutade det regna men då dimman låg fortsatt tät så när vi fick kartorna 10:00 bestämde vi oss för en cirkarutt ner mot dalen och ta avstickare mot så många kontroller som möjligt. När vi susade ner för den långa backen så bet kylan och kontrollerna ”paddling” och ”simning” lockade inte helt. Vår ursprungsplan var att passera dessa kontroller på vägen hem men tyvärr ändrade vi rutt halvvägs in och det gjorde att vi helt enkelt missade två av de kontroller som var värda mest poäng, klantigt av oss men en bra lärdom till nästa år. Jag är som bekant väldigt svag i cykling uppför och oj vad höjdmeter vi avverkade under dagen. Sidostick upp för bergsväggarna, starten på cykelvasan och upp på vasaloppets högsta punkt. Tur av vissa kontroller hade äventyrsinslag så vi fick vila cykelmusklerna och hitta på annat istället! Vi disponerade överlag tidsramarna mycket väl och gick i mål med med 10 minuters marginal och hade då cyklat 7,1 mil! Nöjda med vår insats och vi blev ännu gladare när vi insåg att vi inte alls var placerade i botten utan kom på plats 29 av 57 damlag med våra 164,5 poäng! VI hade eventuellt kunnat knipa nån poäng till innan målgång men just då var jag alldeles för slut för det. Mari var otroligt stark så jag kunde ligga på rulle sista biten tillbaka mot mål, några väldigt långa kilometer…!

Innan start och laddade!
Innan start och laddade!
Mari grejar badande!
Mari grejar badande!
Lite löpning för att hitta en kontroll
Lite löpning för att hitta en kontroll
En av äventyrskontrollerna
En av äventyrskontrollerna

Tältande bland getter och kor

Fokus hade under tiden vi irrat runt på fjället fått åka med min släkting till Särna där vi hämtade upp honom och sedan fortsatte färden mot Tänndalen. Någonstans mellan Särna och Tänndalen så hittade vi en liten parkeringsplats där vi kunde slå upp tältet. Precis innan vi ska krypa i sängs så hör vi en bjällra och helt plötsligt kommer det en fjällko vandrades genom den glesa skogen. Hon vänder sig om, och där kommer tre små getter i hennes spår. Så otroligt charmerande! De vandrade vidare hem mot sin fäbod och vi kunde sova ut.

Sötaste getterna!
Sötaste getterna!

Helags

Vi var sugna på att fjällvandra med minst en övernattning och efter lite research så bestämde vi oss för att Helags var ett bra alternativ! Häftigt, hög topp och lagom långt bort. Vi kom till parkeringen ganska sent på kvällen men valde att vandra en bit för att hitta en fin tältplats. Efter 2 kilometer kom vi till en liten sjö och där slog vi upp tältet och gick och la oss ganska omgående. Detta var Fokus första natt i tält (natten innan sov han i bilburen) och jag var lite nervös för hur han skulle hantera det men han var nog ganska trött. Efter att ha snurrat runt något varv så kröp han ihop till en boll vid våra fötter och där låg han sedan resten av natten.

Nästa dag bar det av mot Helags fjällstation. En vandring på 1o kilometer och vår ursprungsplan var att vandra dit. Slå upp tältet och sedan ta en promenad i närområdet för att sedan göra toppturen dagen efter men väl framme öppnade sig himlen. Vi gick in en snabbis på fjällstationen (där hundar inte var välkomna) och kollade väderleksrapporten som utlovade uppehåll på kvällen och regn hela nästa dag. Vi bestämde oss för att försöka få upp tältet och plan B var att utnyttja fjällstationens värmestuga. Vi hade som tur var lärt känna tältet nu och det gick snabbt att få upp och vi lyckades även mecka in både oss, packning och hund i det utan att det blev alltför blött. Vi kröp ner med benen i sovsäcken, hunden kurade ihop sig och vi lagade en sen lunch i förtältet. Det blåste ganska mycket och regnet fortsatte att ösa. Vi kom dock överens om att OM det klarnar är det smartaste nog att göra toppturen samma kväll. Googlande sa att det var en tur på 3-4 timmar och när det vid 16-tiden slutade regna så började vi klä oss och förbereda oss för toppturen. Med regnkläder på och godis i fickorna begav vi oss mot toppen. Det var ingen led på karta men Helags är en välbesökt topp och stigen var tydlig. Halvvägs upp möter vi ett par på väg ner som förklarar att det blåser och är riktigt kallt däruppe och de valde att bara gå till glaciären. Vi ville dock testa toppen och fortsatte uppåt. Än lyste regnet med sin frånvaro men däremot låg det ett moln runt hela toppen och så småningom var vi inne i molnet. Vi såg hela tiden några rösen framför oss men det var lite segt att inte veta hur långt det var kvar. Sista biten var även rejält knepig med stora stenblock att hoppa på. Uppe på toppen skrev vi i boken och begav oss sedan neråt. Vi hade läst att västra leden ner var enklare och tänkte också att en rundtur kunde vara bra så vi fortsatte helt enkelt vidare på leden som mycket riktigt var plattare nu. Vätan gjorde dock klipporna hala och när vi gått en stund höll vi lite för mycket vänster och plötsligt var den utmarkerade leden borta. Vi oroade oss inte så mycket för då var vi nere från molnet och såg fjällstationen. Det blev dock en lite längre promenad än nödvändigt och först vid 21:30 var vi åter vid tältet. Vägen ner var dock otroligt vacker med utsikt över dalen och både renar och ripor som skymtade. Väl nere lagade vi oss middag och kröp sedan in i tältet för att sova.

Natten var stormig och även om vi fick uppehåll medan vi lagade frukost så kom regnet sedan åter lagom till att vi rev tältet. Vi lyckades vara torra trots allt och vägen tillbaka ner mot parkeringen kantades av regn och sol om vartannat. Inget som inbjöd till någon längre rast men vi hann ändå med ett kaffestopp och ännu mer renspaning!

Peppade inför Helags
Peppade inför Helags
Vakna vid en sjö - inte helt fel!
Vakna vid en sjö – inte helt fel!
Fokus leder vägen mot Helags!
Fokus leder vägen mot Helags!
Fokus på topptur
Fokus på topptur
Dimman lättar...
Dimman lättar…

Ridning och cykling i Funäsdalen

Tillbaka till civilisationen kände vi att det var läge att torka upp prylar, få oss en varm dusch och återhämta oss lite så vi åkte upp till lägenheten i Tänndalen där vi bodde in oss två nätter. Nu väntade två lugna dagar med marknad i Funäsdalen, Cykling vid Djupdalsvallen (Säterturen som är en del av fjällturen rekommenderas varmt för en lagom teknisk MTB-runda i otrolig miljö!) med tillhörande våfflor. Jag höll några ridlektioner i Funäs men vi fick även rida ut en tur bort till Ljusnedal och fika. Kombinerad lyxridning och uterittslektion helt enkelt!

Underbara singletracks!
Underbara singletracks!
Njutning!
Njutning!
Säterturen
Säterturen
Ås-cykling på Mittåkläppen
Ås-cykling på Mittåkläppen
Uteritt med fikastopp!
Uteritt med fikastopp!

Cykelvasan
När det på tisdagen blev klart att Maris Kalle skulle komma upp på torsdag kväll så insåg jag att jag löst hundvaktsproblemet och det var plötsligt fritt fram att anmäla sig till cykelvasan! Nu har jag kört två hela och en halv Cykelvasa och valde i år att satsa på halva igen. Detta för att inte ta mig vatten över huvudet då långpassen har uteblivit senaste tiden.

Vi tältade precis vid Oxberg och jag kunde rulla ner till start i god tid. Lokalisera mig lite, käka liten tidig ”lunch” och dricka lite koffeinhaltiga drycker… Sådär så att jag i startfållan sedan stod och var lagom kissnödig ;)

Morgonstund...
Morgonstund…
Fin lägerplats vid Oxberg
Fin lägerplats vid Oxberg

Sista minuten-inköp av biljett gav mig en plats i led 9 av 10 så inte helt optimalt för en bra tid då jag fick en ganska ryckig körning med många omkörningar. Mitt mål var att slå 2013 års tid på 2:01 men det ville sig inte riktigt. Det blev många ”kommer till vänster”, särskilt utför och på platten. Hade laddat med vatten i camelback och sportdryck i vattenflaska samt godis i ramväskan så gjorde inga depåstopp utan kände mig stark ändå.

Sträckan innan oxberg var dock omlagd något tror jag för tidigare åt har man där kört genom byn, nu var det skogsväg brevid istället, vilket gjorde att den långa ”hatbacken” överraskade och jag kopplade inte att den var där förrän folk fick växelproblem till höger och vänster och började hoppa av cyklarna. Denna backe har jag alltså cyklat en gång tidigare och sedan haft vidrig mjölksyra i flera mil. Senaste två gångerna gick jag upp. Nu gick jag en kort sträcka men kunde sedan hoppa upp och cykla igen med fokus låg växel och medelkadens. Allt för att undvika mjölksyra eller pulstoppar!

Efter Hökberg fick jag riktigt bra flyt däremot. Låg en del på rulle och turades om att dra med två andra cyklister i princip hela vägen in till eldris. Dock fick vi även här väja och byta spår en del.

Vid Eldris kunde jag trycka på ytterligare, utförs och platt blandat är jag starkast på och då kan de små uppförsluten attackeras lättare. Att maxa in mot mål kändes dock i de sista två broarna innan upploppet men väl där kunde jag spurta in mot mål med händerna i luften!
Överlag ett härligt lopp! Tidsmässigt hade jag gärna gått under 2 h men har haft lite för få cykelpass och backpass för det. Låg nog lite under med vätskeintag trots 2 L vatten plus sportdrycken då jag hävde i mig tre glas direkt efter målgång och hade en lätt huvudvärk. En dusch och lite energi gjorde dock susen och jag var sen  form att heja Mari över mållinjen som gjorde en strålande Cykelvasadebut!

I mål på cykelvasan!
I mål på cykelvasan!
Inlägget gjort

Friluftslivet fortsätter

Det har blivit lite av en tradition att vi tar ut våra ÅK1-elever på en Hajk i början av läsåret. Det blir helt enkelt en kombination av lära-känna-varandra och uppnå kursmål i flera av kurserna (tex Idrott och hälsa). Jag är nyss hemkommen från tre dagar på fältet. Vandringen görs nämligen klassvis med en natts övernattning/klass och jag gjorde vandringen med båda klasserna.

Vandringen i fråga gick på Sörmlandsleden etapp 5. Vi tog med andra ord vid där jag och Johanna slutade. En 13 km lång etapp som bitvis var rätt blöt blev en riktig utmaning för eleverna som nog var tacksamma att slippa bära sovsäckar mm själva! Vi var nämligen snälla nog att transportera ut det mesta med bil.

Vandringen i sig tar med raster nästan fem timmar och väl framme vid målet: Friluftsgården Paradiset, fick eleverna testa att sätta upp vindskydd samt lite andra roliga aktiviteter! Grillning och lägereldsmys avslutade kvällarna och vi var nästan helt förskonade från regn.

I natt när det dessutom var stjärnklart så valde jag och en kollega att sova ute bredvid elden. Mycket häftigt om än lite hårt på marken. Kaffe runt samma eld påbörjade morgonen idag innan vi packade samman!

20120913-181444.jpg

Nu är jag skönt trött men inser att all vandring gör att jag ligger något efter i lidingölopps-träningen.

Inlägget gjort

Sörmlandsleden – etapp 3 & 4

På Valborg inledde jag och Johanna Projekt Sörmlandsled som under sommaren har legat lite på is. Denna soliga söndag har vi dock avverkat etapp 3 och 4. Från Alby Friluftsområde till Handen. En sträcka på c:a 23 km som vi avverkade på 6 h, inräknat en lunchpaus och en kaffepaus.

;

;

Första sträckorna på Sörmlandsleden går mestadels i rätt bebodda områden vilket gör att man kan stöta på en hel del folk som är ute på korta söndagspromenader, cykelrundor med familjen eller till och med barnvagnspromenader på vissa ställen. Något som förtar en del av vildmarkskänslan. Naturen är dock vacker och sträckan mellan Alby och Tyresta by, som bland annat passerar genom Tyresta nationalpark var en otroligt trevlig sträcka att vandra. Som bonus så hittade vi ett mysigt café i Tyresta by där vi kunde fylla på med lite kaffe.

;

När vi kom fram till Handenterminalen hade klockan passerat fem och sällan har det varit så skönt att sjunka ner i pendeltågssätet! Nu hoppas vi kunna klämma in en sträcka till innan vintern slår till fullständigt. Om inte annat ska jag vandra etapp sex med eleverna på tisdag, så för min del var detta en fin uppvärmning!

Bjuder på lite blandade bilder från rundan:

20120909-212238.jpg

20120909-212250.jpg

20120909-212303.jpg

20120909-212318.jpg

20120909-212326.jpg

20120909-212336.jpg

20120909-212342.jpg

20120909-212356.jpg

Inlägget gjort

Reykjadalur

Igår var vi lediga från hästarna och inledde dagen med att sola lite innan vi for in till Reykjavik. Titta på sevärdheter, i butiker och äta innan vi tog dagens höjdpunkt: Reykjadalur!

Jag var där även förra sommaren men denna dal kan besökas många gånger! Parkering innanför Hveragerði och därifrån 3,1 km in till själva dalen. På väg upp för berget slogs jag av hur mycket lättare vandringen kändes i år, härligt att märka hur kroppen har blivit starkare!

Nåväl, en tuff stigning leder in i en rökig dal och allra längst in finns en flod som är 40 grader varm och bjuder in till bad! Glöm med andra ord inte era badkläder om ni går denna tur.

20120805-213116.jpg

20120805-213128.jpg

Inlägget gjort

Dagstur till Landmannalaugar

Vädret lovade sol och tack vare flexibilitet så kunde jag igår ta en dag ledigt för att besöka Landmannalaugar, ett ställe som tack vare sina färgstarka berg anses vara en av de vackraste platserna på jorden.

Egentligen skulle jag inte rekommendera en dagsresa eftersom det innebär att ni bara har drygt tre timmar på er. Bussresan i sig är dock också värd att upplevas då den passerar fantastisk natur! Det går dagligen bussar tor från Reykjavik och har ni tillgång till bil så kan man även ta bilen till Leirubakki och därifrån buss. Bussen hem var dock lite väl skumpig då vi skulle köra ifatt tid, inte läge att slappna av där!

Det går att tälta i området som är en utgångspunkt för flera vandringsleder. För min del blev det istället slingan som kallas Suðurnámur – Vondugil, som är 8.5 km lång och som mest kommer 951 möh, . Enligt guiden skulle det ta 3 – 4.5 h men det tog ink lunchpaus 2,5 h för mig. Jag måste dock ha haft ett högt tempo och skulle inte rekommendera slingan till någon som är otränad då det bitvis lutade rakt upp/ner. Den började igenom en dal för att sedan gå upp på ett berg och då följde man sedan bergskammen tillbaka! På de sista bilderna kan man se dalen som vandringen började med skymta, långt där nere.

Känslan av att vandra är underbar! Kroppen får arbeta, intrycken man får är hela tiden nya och varierande och det skapas en meditativ känsla. Att sedan avnjuta matsäck, utomhus, med en fantastisk vy, är bara det en fantastisk upplevelse.

Min mobil kan inte riktigt fånga omfattningen av hur det såg ut, men kan ge en känsla i alla fall…:

20120801-230326.jpg
Busstopp med antik buss

20120801-230426.jpg
Camping på grus går också!

20120801-230514.jpg

20120801-230550.jpg

20120801-230614.jpg

20120801-230641.jpg

20120801-230703.jpg
upp, upp och upp!

20120801-230807.jpg

20120801-230826.jpg

20120801-230840.jpg

En helt grym dag med andra ord!

Inlägget gjort

Hekla!

Kan numera även skriva in kursen ”vulkaner 7,5 hp” i mitt CV. Passade på att ta en sommarkurs på temat nu när jag ändå skulle vara på Island. Så KUL och INTRESSANT att plugga utan någon som helst press. Inget CSN som påverkas, inga poäng som ”måste” tas. Rekommenderar det till alla! Kanske inte just en vulkankurs, men något ni tycker låter intressant!

 

Jag framför Hekla för ett år sedan.

 

Så nu kan jag mycket mer om vulkaniska områden, utbrottstyper, magmasammansättning, risker och hur man kan förutsäga utbrott på olika sätt än vad jag kunde innan sommaren. Jag har dessutom fördjupade kunskaper i hur Hekla fungerar, vilket är spännande då hon verkligen vakar över oss här på ön!

 

Och ni som drömmer om att bestiga Hekla: Gör INTE det. Hon är en av de vulkaner som ger allra minst förvarning innan utbrott och även om det är rätt tryggt där vi är så är det en annan sak att vara UPPE på berget, särskilt som man inte kan veta exakt VAR själva utbrottet sker.

Inlägget gjort

Projekt Sörmlandsled

Idag började jag och Johanna ett nytt projekt: Vi vill vandra oss igenom alla etapper på Sörmlandsleden. Något som får ta den tid det tar (ett antal år…?)… Tänkte i alla fall ge sörmlandsleden en egen kategori här i bloggen så att ni ska få följa vår framfart!

Idag har vi avnjutit etapp 1 och 2! Leden börjar nära mig, i Björkhagen för att vara mer exakt, och går söderut genom Nackareservatet för att sedan vika av ner mot Tyresö och Alby friluftsområde. Etapp 1+2 motsvarar 14 km och tillsammans med promenaden från mig så landade vi på 17 km. Det låter rätt kort men vi kunde konstatera att det inte riktigt går att jämföra promenad längs med platta vägar och vandring längs med stigar som bitvis är leriga, buckliga av rötter och sten samt ibland övergår i berg. Dock vackert och varierat, och även om leden bitvis var lite söndertrampad så känns det häftigt att få denna typ av natur precis runt husknuten!

Totalt var vi ute i 4,5 h men då ingick en kort matpaus vid havet och en oplanerad omväg när stigen oväntat tog av till vänster. Något som var intressant var nämligen inkonsekvensen i hur tydligt leden är uppmärkt! Ibland var det rött på varenda stock i korsningarna och på andra ställen så fick vi springa runt för att hitta rätt. Hur som helst underbart väder och ett härligt sätt att avnjuta våren denna Valborg!

20120501-005655.jpg

20120501-005714.jpg

20120501-005727.jpg

20120501-005743.jpg