Inlägget gjort

Geiranger – ett världsarv!

Här kommer en lite sen reserapport om del två av vår semester i Norge, när vi besökte Geiranger!

Efter att flera tipsat om Geirangerfjorden så kändes det som ett naturligt val att besöka denna fjord under norgeresan.

Bilresan mellan Gjendesheim och Geiranger tar utan stopp ca 3 timmar men vi la nog snarare sju timmar på att ta oss fram. Vi stannade vid sevärdhetsskyltar, caféer för att dricka ”riktigt kaffe” och spanade in flera vattenfall på vägen! När vi närmades oss Geiranger så åkte vi upp på Dalsnibba som ligger 1500 möh och bjuder på en fashinerande vy över både snötäckta berg och den vackra fjorden långt där nere. Vi åt sedan lunch i det fria innan vi fikade inne på hotellet vid Djupvasshytta som ligger vid en sjö på 1000 möh.

Riddarsprånget!
Pollfossen, ett av norges längre fall!
Utsikt från Dalsnibba!
Lunch i det fria!

De slingriga vägarna tog oss ner i Geiranger där vi efter att ha checkat in på campingen och hittat en tältplats tog en promenad genom staden. Den är inte stor och det märks att de här lever på turismen! 200 kryssningsfartyg om året kommer in hit och det betyder busslaster av folk nästan varje dag. Vi rekade lite för morgondagen och efter vår middag så gick vi även ”Fossvandringen” där man följer en lång trappa längs med vattenfallet i byn, superfint!

Dagen efter så hyrde vi kajak och paddlade ut i fjorden som bjöd på mulet väder och regnstänk men med vackra vyer och häftiga vattenfall så var det ändå en väl värd utflykt. De stora turistbåtarna som kör små turer ut i fjorden passerade ibland lite väl nära men dubbelkajakerna är ju riktigt stabila och i övrigt låg vattnet nästan spegelblankt.

Paddling i Geiranger!

Efter lunch så åkte vi upp till Wästerås gård som ligger lite ovanför Geiranger. Det går att gå men vi valde att spara benen till att vandra på de leder som utgår därifrån. Storsetterfossen var målet och vilket häftigt vattenfall! Här kunde man gå in under själva fallet och känna hur vattenmassorna forsade förbi. Vi mötte även gulliga får här… Efter den lilla vandringen på ca 1 timme så avnjöt vi fika på Westerås, supergott! Tillbaka nere vid campingen strilade regnet lite lätt och vi var helt slut så vi kröp helt enkelt in i bilen och satte oss för att läsa lite innan vi lyckades paxa några få av de sittplatser under tak som campingplatsen hade att erbjuda. Det är när det regnar som jag drömmer om ett tält med en rejälabsid och något högre sitthöjd… Nu kurade vi ihop oss med ett gäng andra campare under taket och tillagade vår tvårättersmiddag!

Storsetterfossen
En ny kompis!

Sista dagen var det tidig uppstigning och avresa då vår hemresa skulle ta oss via trollstigen. En häftig tur men efter dalsnibba så gjorde trollstigen faktiskt inte riktigt lika mycket intryck! Att vandra i de trakterna hade dock varit en häftig upplevelse misstänker jag. Precis nedanför trollstigen passerade vi ju även romsdalen som ju även det bjuder på storslagna berg. Överlag är ju Norge ett land som verkligen erbjuder naturupplevelser över det vanliga och jag ser fram emot fler resor för att kunna både vandra och klättra i andra delar av landet!

Inlägget gjort

Vandring i Jotunheimen

Nu har det gått en vecka sedan vi åkte hem ifrån Norge där jag, Sara och Fokus bilade runt, vandrade och tittade på olika sevärdheter.

Här tänkte jag framförallt fokusera på första delen av semestern som var en vandring i nationalparken Jotunheimen. Vi hade också läst mycket om att ”alla norrmän bör någon gång gå Besseggen” så varför inte börja där? Besseggen är en vandringsled som går längs med sjön Gjende och vi ville gärna vara ute mer än en dag så vi passade på att även sikta in oss på Bukkelaegret som när jag googlade i efterhand visade sig vara ”norges brantaste rösade led” – något vi inte insåg innan…

Vi anlände hur som helst till turisthyttan i Gjendesheim på söndagskvällen. Vi hade hoppats kunna tälta precis brevid bilen men de förklarade för oss att de goda nyheterna är att det är fri camping men de dåliga är att man måste ställa bilen på en långtidsparkering (till en avgift på runt 200 kronor för två dygn) som är en bit ifrån tältområdet. Detta gjorde att vi lite väl oorganiserat fick börja sortera ut vandringsgrejer, nattgrejer, matpaket etc på parkeringsplatsen innan vi körde bort bilen till långtidsparkering 1,7 km bort. Hitta tältplats var en utmaning då det var rätt mkt tält på plats redan men vi hittade en plats nere vid sjön där det visserligen var ganska blåsigt men i alla fall slät mark. Efter att tält slagits upp och vi hade intagit vår middag (falafel och mathavre tillsammans med örtcremefraiche och grönsaker – mums)  så kröp vi in i sovsäckarna och jag somnade ganska omgående.

Instagram moments
Matlagning med utsikt

Måndag morgon hade vi ställt klockan och var nog uppe bland de första på lägret. Tur det, då vi inte är de mest effektiva när det gäller till att packa ihop oss inför en dags vandring. Ner med tältet och packa grejer i rätt väskor, preppa kaffevatten och mattermos med lunch samt förbereda frukost innan vi skyndande oss till färjan. 7:45 var det avfärd mot Gjendebu. En 45 minuters färjeresa där vi passade på att äta lite frukost och dricka kaffe. Fokus gjorde att vi fick hålla oss ute men annars fanns det även möjlighet att sitta inne här! Vår väska med tält och sovsäckar samt all mat lämnade vi i Memurubu som var dagens slutdestination innan färjan ruffade vidare till Gjendebu som är i andra änden av den avlånga sjön Gjende.

Färjefrukost!

Under färjeresan hade vi försökt se dagens vandringsled Bukkelaegret då vi visste att den ”någonstans” skulle vända upp över berget, men vi hade inte sett något som såg bestigbart ut, men det visade sig sedan att det var för att det var rejält brant. Efter några kilometer längs med vattnet vände stigen rakt upp för berget och den slingrade sig upp längs med bergsväggen som på vissa ställen var förstärkt med kedjor. Lite väl utmanande med Fokus i ena handen men det gick ändå bra! Väl uppe bjöds vi på fantastiska vyer och några timmars enkel vandring i kuperad terräng. Här var vi ganska ensamma och vi mötte några renar och ett fåtal sällskap som var ute och gick. Så småningom skymtade vi Memurubu och insåg att stigningen ner blir också rejält brant. Sjugurtind som är berget som tornar upp sig mäter 1300 möh vilket innebär runt 300 höjdmeter brant nerför. Väl nere så hittade vi en mysig tältplats bland träden, slog upp vårt tält och funderade sedan på vad vi skulle göra… klockan var lite för tidig för middag och det hade börjat duggregna. Är man utan hund så kan man alltid hänga på fjällstationen men Fokus är lite för frusen för att bindas utomhus själv, trots täcke så vi kröp istället in i tältet och läste lite innan det var dags för middag. Fördelen med att kunna skicka mat i väska är att vi kunde lyxa till det lite. Pasta (kikärtspasta för min del) med vegbolgonese, pesto och pecorino samt paprika kändes som en riktig lyxmiddag efter dagen på fjället. Vi kröp in i sovsäckarna vid 8-tiden för att återigen undkomma duggregnet men det slutade med att vi somnade redan då. Dagen hade krävt sin energi helt klart!

På väg upp vid Bukkelaegret
Nedåt var det också bitvis brant
Vi hittade snö!
Uppe!!
Morgonen efter vaknade vi till sol och fantastisk utsikt!

Dag nummer två var det dags för kända Besseggen. Första dagens vandring kändes rejält i benen när vi gav oss på första stigningen men det lättade efter ett tag. Dock insåg vi att rådet ”packa lätt” var relativt. Vi hade nog runt 8 kg var och när vi såg de norska familjerna som skuttade fram med gympaskor och miniväskor kändes det som att packningen nog kunde ha rationaliserats lite till. Samtidigt uppskattar jag att ha med fika, kaffe och mattermos med varm mat och vi tog det i vårt eget tempo. När vi var uppe för första höjden så fick vi dock syn på själva eggen. En brant som tornade upp sig med en sjö på varsin sida. Otroligt mäktigt men tankarna gick hela tiden hos mig… ”hur ska det gå att ta sig upp DÄR?”. Väl där så gjorde utmaningen och klippblocken dock att det kändes mer roligt än jobbigt på vägen upp, även om det sög i magen några gånger när man var lite väl nära höjden. Att dessutom hålla koll på Fokus som är som en bergsget men som samtidigt gärna vill hälsa på alla hundar som han möter gjorde utmaningen extra stor!

Vi närmar oss Besseggen, men rundar först ena änden på besssjön.
Halvvägs uppe och ser ut över fantastiska vyer!
Gjendesjön långt nedanför oss!

Uppe på toppen njöt vi av en välförtjänt lunch innan vi fortsatte traska. Högsta punkten var ju trots allt ännu inte nådd men nu var det mer att gneta på över lätt ojämn terräng. Efter toppröset gick det utför… dock var vi högt upp 1700 möh tror jag toppen ligger på och det tog säkert två timmar till innan vi var nere igen, men då var vi inne i sånt flyt så vi tänkte att vi går direkt till bilen och hämtar den. Det var nog de längsta kilometrarna på den turen… En tur som totalt tog oss nästan 9 timmar inklusive fika och lunchpauser. Att få sätta sig i bilen, åka bort och hämta väskan med tältet och sedan köra bort till en campingplats kändes som en riktig seger! Vi checkade in på campingen som ligger ganska nära Gjendesheim och unnade oss varsin dusch innan middagen. Att ägna dag 3 åt att åka bil och bara göra kortare utflykter var helt klart en bra del i planen!

Fortfarande långt att gå när man är uppe!
Vackra vyer på vägen ner mot Gjendesheim
Den sista långa biten mot parkeringen!
Inlägget gjort

Veckans ryttarfys!

Sommarens första dagläger går mot sitt slut och förutom massa ridning så har vi även hunnit med ett cirkelfyspass med fokus på ryttarfys!

Dynamisk rörlighet!

Efter en uppvärmning av lite puls och dynamisk rörlighet körde vi en cirkel på tre varv med 45 sekundrs arbete och 15 sekunders vila. Bästa Azieb som äger GymOn lät oss husera i gymmets lokal så att vi kunde leka loss med lite mer utrustning. Nu är det som vanligt svårt att visa alla övningarna men det kanske kan ge lite inspiration ändå:

Övningarna vi körde var:

  • Band pull aparts (skulderbladsaktivering)
  • Lizard med utåtrotation, växla höger och vänster sida (öppna upp höft och aktivera core)
  • Enbens stepup på hög låda (stärk sitta upp på häst-muskler!)
  • Pik på boll (mage!)
  • Hopprep (flås)
  • Draken (balans och kroppskontroll)
  • Rodd (Hållning!)
  • Bearposition med knädropp (corecontroll!)
  • Wallballs (flås och ben/rumpa)
  • Dead bug (magkontroll när höften rör sig)

Tack Azieb för lån av gymmet och grymt kört alla tjejer på lägret!

 

Inlägget gjort

Ryttarfys och yoga på veckans läger!

På läger körde vi ett gäng styrkeövningar baserat på DNS som jag har fått ifrån min naprapat Magnus Bergström:

DNS-Dynamisk Neuromuskulär Stabilisering

Ett gäng bra övningar för att öka kontakten med musklaturen i framförallt core, skulderblad och rumpa. Man arbetar i små rörelser och väldigt kontrollerat men det blir riktigt tungt efter ett tag. En av övningarna vi gjorde var Dead Bug som ni även ser på bilden i ovanstående länk. Tyvärr är det lite svårt att beskriva passet i sin helhet då övningarna har en massa namn som Magnus hittade på ”bara för mig” och som jag därför inte kan googla. (tror tex inte att ”travkusken” heter det egentligen men alla ryttare fattar ju i alla fall! ;) ). Om du är ryttare och vill köra lite ryttarspecifikt på en PT-session så brukar jag dock försöka baka in lite av detta i exempelvis uppvärmningen då det är super för att få in rätt muskelaktivering.

Vi avslutade passet med att även göra några yinyoga positioner för att verkligen stretcha ut höft och sätesmuskulatur. En kombination av detta är perfekt för att vi ryttare ska bli vårt bästa jag i sadeln! Just Yinyogan är ju den Yogaform som faktiskt skapar ett ökat rörelseomfång också i och med att man håller positionerna så pass länge att även bindväven (lagret som omsluter musklerna) sträcks ut lite. Alltså perfekt komplement om man är lite stram! Eftersom vi behöver jobba med rörelse i musklerna ofta snarare än länge om vi vill ha ökad/bibehåller rörlighet skadar det inte heller att göra det på sin lediga dag, du behöver alltså inte känna att du stretchar precis efter passet. Lite tänjningar innan ridningen kan ju däremot mjuka upp muskulaturen om du känner att du är extra stel!

 

Inlägget gjort

Min träning just nu

Som de flesta av er vet är ju mitt liv just nu väldigt spretigt. Det händer olika saker hela tiden och det är en salig blandning av ridkurser, hästträning och gym samt lite arbete inom skolvärlden. Jag har ganska mycket tid som jag styr över själv men också mycket som jag vill hinna med. Därför brottas jag med samma utmaning som alla andra: Att hinna (eller kanske rättare sagt ta mig tid?) att träna!

Min rutin för detta just nu är i alla fall att inför varje vecka göra en plan över vilka dagar jag tänker träna och ungefär vad och även vilken tid! Detta för att verkligen göra utrymme i kalendern. Detta i sig är ett bra tips för alla er som vill komma igång, särskilt i kombination med ett skönt avbockningssystem. ;)

Min plan har varit tre styrkepass i veckan. Alla tre med helkroppsfokus och ett av passen med övningar som jag kan göra hemma (eller var jag befinner mig just då) och använda mig av den utrustning jag har där. De andra två passen består av de klassiska basövningarna med lite bonus beroende på vad jag känner för (Basövningarna jag syftar på är: marklyft, benböj, bänkpress, dips, militärpress, chins, rodd) med lite olika övningar på de olika passen men båda passen har ändå några tyngre övningar och några lättare.

Sedan två veckor tillbaka leder jag ett cirkelfyspass på gym-on i Nynäshamn och då passar det perfekt att ha det som uppvärmning (jag kör ju inte så mycket själv på denna typ av pass) och sedan köra mitt egna pass direkt efter. Är du förresten sugen på att komma och gästträna på mitt pass? Kontakta mig så ordnar vi det!

Konditionsträningen då? Jag har som sagt under våren mest haft fokus på styrketräning men tänkt att konditionsträning får jag in genom att ”byta ut” vissa hundpromenader till joggingturer. Det kan ta emot vissa dagar men motivationen är att jag måste ut oavsett och det har gjort att jag fått in en bättre löprutin än jag haft på länge. Att genomföra de där kvalitetspassen (intervaller med andra ord) är svårare att motivera sig till på egen hand vilket också straffade sig lite när jag i måndags kämpade mig runt fem kilometer Vårrus på lite högre puls än vad som hade varit nödvändigt. Däremot med stark kropp utan skador eller smärtor vilket i sig känns grymt!

Sen får man inte glömma att hemmaträningspassen i sig ofta är väldigt bra för flåset då de kan innehålla lite burpees, upphopp eller kettlebellssvingar. Win-Win!

Inlägget gjort

Smarta mellanmål!

Hörrni, nåt som kan vara riktigt klurigt för oss stallmänniskor som lätt kan åka hemifrån och sedan vara borta galet många timmar är det här med mellanmål. Visst är det så att man på ex. lågkolhydratkost kan gå fler timmar utan blodsockerdippar och ha en mer stabil energi, men oavsett kosthållning kan magen ibland börja kurra oroväckande mycket och då kan det vara bra med en nödplan:

  • Kokta ägg – tråkigt men praktiskt, håller minst 12 h i rumstemperatur om skalet är kvar.
  • Ölkorv – funkar i rumstemperatur och håller länge – ha i bilen så slipper du panikstanna på närmaste mack och köpa nåt dumt på vägen hem.
  • Makrillburk – samma som ovanstående
  • Glasburk med yoghurt/kvarg/chiapudding och bär. Är bären frysta på morgonen blir hållbarheten bra!
  • Grovt bröd med pålägg kan hålla en stund, men beror lite på årstid!
  • Micro i stallet? Ta med havregryn och gör gröt!
  • Jordnötssmör på riskaka, päron eller banan
  • En näve blandade nötter, gärna mandlar
  • Babybel-ostar
  • Avokado!

En frukt funkar bra men enbart frukt kan få blodsockret att rusa och efter en kvart är du snarare hungrigare så ät i så fall frukten OCH något som är protein/fett-rikt för längre mättnadskänsla och bättre blodsockerkontroll.

Du har säkert andra mellis-favoriter (finns massa recept och sånt om man vill baka ”äggmuffins” eller ”bananpannkaka”) och som vanligt är det sällan i kunskapen det brister utan det är snarare i framförhållningen. Skriv en lista och sätt på kylskåpet eller ha i mobilen, planera och ha för vana att alltid ha mellisfavoriterna hemma i skåpet! Koka ett gäng ägg samtidigt. Är de färdigkokta håller de i upp till en vecka i kylen!

Och proteinbars då? Här är det en djungel men jag skulle ändå säga att proteinbars med ”vettigt” innehåll funkar. Ja, alla proteinbars innehåller massa tillsatser och kostar dessutom betydligt mer än de mer naturliga alternativen. MEN är alternativet en chokladkaka eller en bulle föredrar jag att du har en bar eller två i bilen. Läs på innehållsförpackningen och undvik de som innehåller mycket tillsatt socker. Jag gillar questbars!

Och du: Vill du ha hjälp med kostregistrering och kostanalys och lära dig lite mer om dina behov? Kontakta mig då! Mer info finns under fliken hälsa på hemsidan!

Inlägget gjort

Varför tränar jag?

Först och främst för att det får mig att må bra! Både fysiskt och psykiskt. Jag blir pigg och glad efter ett träningspass. Det betyder dock inte allt det alltid är lätt att ta sig iväg och just styrketräningspassen får mig sällan att hoppa av glädje, men då gäller det att hitta sin egen motivation till varför man gör det. För mig är styrketräningen ett sätt att bli bättre och starkare i mina andra favoritsporter: Ridning, snowboard och mountainbike framförallt.

I helgen sände jag många tacksamma tankar till vinterns benböj som fick mig att utan större problem klara fyra dagars toppturande och inte ens känna mig så sliten efter dagen då vi var ute i drygt 6 timmar och gick uppför totalt c:a 1600 höjdmeter (fördelat på tre långa åk). Visst blev jag svettig och flåsig och visst kände benen bitvis tunga men det var hela tiden på rätt sida av ”hanterbart”. Jag är ju Snowboardåkare och har sedan denna säsong en så kallad Splitboard som man kan dela på, sätta på stighudar och sedan använda som skidor när det går uppför. Häftigt och väldigt kul!

Vi var alltså ett gäng på 7 personer som var uppe vid Sylarna (en del av jämtlandstriangeln) och ägnade dagarna åt toppturer, sov några av nätterna i tält och avnjöt god mat, bastu och sällskapsspel på kvällarna.  Trots att vädret hade lovat mulet så fick vi bara sol på dagarna och även om kylan bet och vinden bitvis blåste så är ju fördelen med att tura att värmen snabbt kommer upp!

Anders tar ledningen!
Vi hade med oss en äventyrshund också, Kira!
Våra spår från två åk!
Utför i fluffsnö!

Med lång tid kvar till nästa vinter så gäller det kanske att såsmåningom hitta något annat som kan motivera mig till de där extra benböjen,  men just nu ska det mest bara bli kul att komma tillbaka in i rutinerna med träning av både hästarna och mig själv!

Inlägget gjort

Träna mera!

Hopp Nike Blast

Som de flesta vet så har jag under många år brunnit för träning även om formerna har varierat lite genom åren. Dels beroende på var jag har bott men även hur jobbet har legat i förhållandet till gym och vad som skett i övrigt i livet. Senaste året har jag exempelvis knappt varit i ett gym då hästarna och Fokus har gjort att jag mer ägnat mig åt hemmaträning, yoga och löpning, samtidigt som jag verkligen blir helt lyckligt av ett svettigt spinning eller body combat-pass!

Att kunna arbeta på något sätt med träning mer än vad jag gör idag har legat i bakhuvudet länge och nu när jag fick möjligheten så valde jag att ta chansen att utbilda mig till Personlig Tränare. Tanken är att då även kunna specialisera sig lite extra mot just ryttare som är den målgrupp jag har lite extra koll på och både kunna bidra med övningar som är specifika för att klienterna även ska kunna bli starkare i sadeln men även hjälpa till att hitta strategierna så att träningen verkligen blir av.

Jag har valt att läsa till PT på Lillsved där utbildningen har ett extra fokus på just hälsa och träningsläran utgår mycket ifrån funktionell träning för hela kroppen och grundträning med filosofin att rörelsemönster och grundfysiken måste fungera innan vi arbetar med tyngre vikter. Förutom ren träningslära inom både styrketräning, kondition och rörlighet så arbetar vi även med näringslära, coachning och hälsa. Kurser är delvis på distans men med 3*6 dagar på plats där vi nu är inne på dag 4 av 6 på första träffen. I slutet på mars kommer jag förhoppningsvis kunna titulera mig som Lic. Personlig Tränare vilket känns otroligt roligt!

Vi har dessutom lyxen att vara första ”kullen” som går denna variant av utbildningen (Samma innehåll som folkhögskolan men till självkostnadspris) vilket gör att vi är extra få. En klass på 10 personer känns otroligt skönt när det är så otroligt intensivt. Förutom att lära oss teori så ska vi dessutom lära oss att göra grundövningar så bra vi bara kan vilket gör att mina lår skriker efter alla utfall och benböj vi pysslar med.

Redan nu har jag massor av tankar på exempelvis workshops och träningspass som jag skulle vilja köra igång med så småningom, så hoppas att även ni är peppade på träna med mig i framtiden! Hojta gärna om ni redan nu tycker det låter intressant att köra ex. en halvdag med en kombination av föreläsning och ett träninspass med ryttarfokus!

Har knappt fotat under dessa dagar men bjuder på en gammal men väldigt härlig bild från Nike Blast! Träningsglädje när den är som bäst!

Hopp Nike Blast
Glada tjejer på Nike Blast!
Inlägget gjort

Kebnekaise på vintern!

Nu kommer ett blogginlägg som inte alls handlar om häst utan istället om ett av de större äventyren jag upplevt hittills. Nämligen att bestiga Kebnekaise vintertid, vilket vi gjorde tillsammans med ett gäng elever 11 – 14 april i år.

Avresa gick från Stockholm i måndags och det var ett förväntansfullt men nervöst gäng som möttes upp på Arlanda för att flyga till Kiruna. När alla väl var incheckade med diverse specialbagage kunde vi slappna av i några timmar. Framme i Kiruna hämtades vi direkt av en buss för vidare transfer till Nikkaloukta där själva äventyret började.

14:15 hade vi lyckats packa om våra väskor. Klä på oss lagom mycket kläder och fästa allt på ryggsäckarna. Vädret hade växlat mellan att utlova +1 och -15 men som tur var så låg det snarare runt nollan och det var en klarblå himmel som mötte oss. Nu påbörjade vi vandringen mot Kebnekaise fjällstation. Snön låg djup på sina håll och jag var glad för mina stavar. Väskan vägde in på ungefär 20 kilo och det var minst sagt ovant att vandra med tung packning. Då vi ville komma fram i hyfsad tid så var planen att vandra 50 minuter, pausa 10 och hålla oss till det schemat. Något vi också gjorde, så efter drygt 5 timmar så nådde vi målet för dagen.

Med packning och vandringsstavar. Efter ungefär 3,5 timmars vandring.
Med packning och vandringsstavar. Efter ungefär 3,5 timmars vandring.

En kort paus och shopping i fjällstationens butik innan vi begav oss ut i kylan för att slå upp våra tält. Såklart vi hade missat detaljen snö-tält-pinnar så det krävdes viss kreativitet (träd och stenar) för att tältet skulle stå upp men lagom till skymningen kunde vi nöjt gå in och käka middag. Fjällstationen hade ett välutrustat servicehus som vi kunde utnyttja, så vi behövde inte använda gasolköken för alla dagens måltider, väldigt tacksamt.

Utsikt från provtur
Utsikt från provtur

Vädret för tisdagen sades bli snö och blåst så vi beslutade även att vänta med topptursförsöket till onsdagen. Både elever och lärare tyckte att sovmorgon på tisdagen lät som en riktigt bra idé. Däremot hade stationen ett planerat strömavbrott på tisdagen vilket gjorde att förmiddagens aktivitet blev att laga frukost på gasolkök. På eftermiddagen testades snöskorna och alla såg till att förbereda sin packning inför topptursförsöket. Efter bastu blev det tidigt sänggående för redan 3:50 på onsdagen ringde klockan.

Gryning, morgonen för topptursförsök!
Gryning, morgonen för topptursförsök!

Ambitionen var att lämna fjällstationen 5:00 men efter lite packningsstrul och dylikt hann klockan bli 5:20 innan vi vandrade iväg mot fjället. Västra leden var planen, då den är längre, men enklare.

Efter någon kilometer fick en elev avbryta då han kände av smärtor efter måndagens vandring vilket gjorde att vi var 17 personer kvar. Samma princip som första dagens vandring med 50 minuters rörelse och sedan en kort paus för vätska/energi. Det var bitande kallt men vindstilla och klar himmel. När solen sedan kröp upp samlades det lite lätta vita moln men vädret var i det hela klart. Vi navigerade med hjälp av karta samt en elev som varit uppe på sommartid en gång tidigare. Ledmarkeringarna var inte riktigt synliga nog då snön låg djup. När vi kom fram till första stigningen så var det dags att montera på snöskorna och sedan började vi traska uppåt. Gruppen höll ihop fint och alla njöt av att vända sig bakåt ibland och njuta av vyn ut över dalen.

På väg upp i Kitteldalen med fantastisk utsikt neråt.
På väg upp i Kitteldalen med fantastisk utsikt neråt.

Sedan närmade vi oss första branten in i kitteldalen och jag tror alla blev lite chockade när de insåg att vi ska upp där. På avstånd såg nämligen branten mer ut som en vägg och ett lätt snöfall under natten hade dessutom nästan suddat ur tidigare spår som fanns. Inledningsvis traverserade vi oss uppför men sedan fick vi övergå till tekniken ”sparka in fötterna i snön för att få fäste”, vissa gjorde detta med snöskor, andra utan.

Här gick det uppför!
Här gick det uppför!
På väg mot lunchen!
På väg mot lunchen!
En brant i taget.
En brant i taget.

Vi nådde upp på en platå innan leden vände 90 grader höger och fortsatte vara brant. Jag testade snöskorna först men växlade sedan över till att gå utan då jag kände mig tryggare så. Kan tänka mig at det handlar om vana? Stegjärn hade jag gärna haft här då skaren var hård. Väl upp för denna brant hade vi nått toppen på Vierranvárri (1700 m.ö.h). Här hade vi en tidig lunchpaus med strålande utsikt. Vi pausade dock inte så länge då kylan fortfarande var sträng. Jag var väldigt tacksam för min dunjacka och tjocka vantar. Jag hade också gjort varm mat på morgonen som jag hällt upp i en mattermos vilket kändes rejält underlättande.

Lunchpaus i solen. Kylan bet dock rejält och förstärkningsplaggen gjorde nytta.
Lunchpaus i solen. Kylan bet dock rejält och förstärkningsplaggen gjorde nytta.

Efter denna topp gick det brant neråt i 200 meter för att man skulle komma ner i kaffedalen. Här mötte vi några randonnéskidåkare som med enkelhet passerade oss på vägen upp. Skidor är verkligen att rekommendera jämfört med att ta sig fram till fots var något vi kunde konstatera. Nu visste vi att vi hade ca 600 meter kvar upp varav 400 meter till toppstugan. Det blev aldrig några naturliga stopp på denna stigning vilket gjorde att många av oss nog tog ut oss onödigt mycket. Här spreds också gruppen ut mer än tidigare. Vid toppstugan trodde nog många att vi i princip var framme men då väntade nästan 1,5 h till av vandring. När jag insåg att toppen avslutas i en liten spets som man ska upp på var jag ett tag nära att ge upp men vi fortsatte att gå på. Vid botten av spetsen var det nästan kö så här kunde alla passa på att återhämta sig lite, dricka vatten och äta något så att den sista stigningen inte alls kändes ansträngande.

På-toppen-selfie!
På-toppen-selfie!

Nerför var det riktigt härligt. Solen sken, utsikten var strålande och vinden höll sig undan. Vi kunde gå med raska steg och bara njuta. Tyvärr hägrade ju stigningen upp ifrån kaffedalen. Jag vet inte vad som hände men någonstans precis innan vi kom ner i botten så började jag må rätt illa. Vätskebrist? Blodsockerfall? Jag vet inte, men jag tog ”tjuren vid hornen” och började sakta arbeta mig uppåt. Bad kollegorna vara bakom mig så jag inte skulle vara sist.

Nerför branterna tyckte nog de flesta att ”åka på rumpan” var en kul aktivitet. Jag och några till tyckte snarare att dolda stenblock kändes lite obehagligt och tog oss ner med försiktighet. Efter att tag körde dock även jag en rumpåkning men dock i ”eget spår” så det gick sakta och fint.

Så småningom kom vi ner på relativt platt mark och då väntade en dryg timmes vandring tillbaka ner till fjällstationen. Jag kan lova att den bastu och den middag som sedan intogs var väldigt härlig! Runt 13 timmar tog toppturen och jag är så imponerad av att alla grejade det.

hemma
Närmar oss fjällstationen – Bastu och middag hägrar!

 

Ursprungstanken att vandra tillbaka ner till Nikkaloukta tidigt torsdag morgon för att hinna med bussen 9:45 gavs upp redan på måndagen och under tisdagen bokade vi in en skotertranport som under torsdagen gjorde att vi kom tillbaka till ursprungsplatsen för vårt äventyr.

Jag skulle gärna åka upp igen. På vintern skulle jag dock hellre ha med en splitboard och gå med guide över östra leden. De som gjorde det gjorde sina toppturer på runt 8 timmar, vilket är en stor skillnad mot våra 13. Att tälta mitt i  vintern är jag stolt över att jag har prövat och jag vet nu att jag kan, men det är inget jag känner en större längtan av att göra mer av. Att tältet inte var vinteranpassat kan visserligen ha försämrat upplevelsen något men jag uppskattar att kunna gå in och värma sig efter en dag på fjället.

 

 

 

Inlägget gjort

Bra träningspass för ryttare!

Inspirerad efter att ha lyssnat på ridpodden – avsnitt 2 som handlade om sitsen så blev jag inspirerad till att sätta ihop ett funktionellt träningsprogram för oss ryttare! Målet med träningen är ökad kondition, stabilitet och rörlighet då vi behöver bli duktiga på att vara i balans och kunna påverka specifika muskelgrupper.

välj gärna skor som INTE är uppbyggda - det ger mer styrketräning för de små musklerna i fötterna och benen.
välj gärna skor som INTE är uppbyggda – det ger mer styrketräning för de små musklerna i fötterna och benen.

Körde detta själv i går morse och det tog ganska exakt 30 minuter och var riktigt svettigt då de flesta övningarna involverar hela kroppen. Idag börjar träningsvärken smyga sig på…!

Tanken är att det ska kunna genomföras utan några andra redskap än den egna kroppen samt ev. en vikt. Har du ingen vikt hemma så kan du ex. ta en petflaska som du fyller med sand/vatten.

Uppvärmning – 10 minuter. 

För att få upp värmen i kroppen så kör du 10 minuters uppvärmning. Här kan du göra allt ifrån att ta en rask promenad, jogging, hoppa hopprep eller cykla! Att få upp pulsen och bli varm i kroppen är det viktiga här! Är du på gymmet så kan jag rekommendera crosstrainer eller roddmaskin som är maskiner där du aktiverar hela kroppen.

Styrka och rörlighet – ca: 20 minuter

De flesta av övningarna fokuserar indirekt eller direkt på corestabiliteten, genom exempelvis balans och stabilitets-övningar. Varje övning genomförs 10 gånger per sida. Tänk på att genomföra övningarna fullt ut och med fokus på kroppskontroll snarare än tunga vikter och styrka.

Övningar:

Draken – Grym övning för bålstabilitet, styrka och balans.

Planka med rodd – fokus på att hålla kroppen stabil i rodden. Gör hellre på knä än att vingla runt! Går bra att göra med och utan vikter.

Sidoutfall – för extra bonus: gör en liten studs på ståbenet mellan varje. Stärker benmuskler och ger balans!

Planka med knä till armbåge – blir det tungt; gör på knä!

Utfall med rotation –  tänk på att gå ner till 90-graders vinkel i benen, perfekt övning för att även för att stretcha ut höftböjaren.

Sittande bålrotation med vikt – Blir mer jobbigt ju längre bak du lutar dig. Tänk på hållning och att vara avslappnad i axlarna.

Avsluta med liten skön stretch, exempelvis:

Dessa stretch-övningar är  fantastiska för oss ryttare som vanligtvis har ganska stela höftböjare och säten.

Gillade för övrigt liknelsen med dansare som de gör i poddavsnittet. Vi måste precis som de ha en stabil ram men ändå vara mjuka och följsamma inom denna. Inte en helt lätt ekvation! ;)